vimedbarn.se

Finns det nåt sötare än när små bebisar börjar bli mer medvetna om sig själva? Händerna är typ det häftigaste Milou vet just nu..






Nu är det Joline’s tur

I vintras köpte vi en balanscykel åt Joline. Den var då för stor för henne så Nicolina använde den istället. Hon for fram och tillbaks på parkeringen vid vårt dåvarande hem, en – två månader ungefär använde hon den, sen kunde hon cykla utan stödhjul.

Nu är det Jolines tur. I början av sommaren var den ännu för stor men nu passar den utmärkt. Hon har bara provat den några gånger ännu så hon har inte riktigt kommit på hur man gör, istället för att sitta på sitsen och ta sig framåt med fötterna så går hon istället mest med den. Jag får påminna henne hela tiden att hon ska sätta sig ner, då ser det riktigt bra ut en stund innan hon glömmer igen hur det är man ska göra.

En rolig del i hela lärandet är att höra Nicolinas kommentarer. Hon vill gärna hjälpa Joline på traven och försöker förklara hur hon ska göra. Hon är stolt över att kunna cykla utan stödhjul och visar gärna hur mycket bättre, större och duktigare hon är. Haha.

Här är några bilder från ikväll när jag var ut med dem i parken för att leka och öva lite ..






Största kärleken


Morgoncardio


Jag har haft en ofrivillig paus i tränandet när jag blev sjuk för några veckor sen och sen var och tatuerade mig strax efter. Jag hade länge ont i halsen och kände mig krasslig och tatueringen tog lite över 2 veckor på sig att läka helt, så jag ville inte utsätta kroppen för mer påfrestning. Men nu är hela jag normal igen så nu ska jag bli mer aktiv igen!

Efter frukosten gick jag ut på en powerwalk med småttingarna. Jag mätte inte hur lång sträckan blev men det blev väl kanske 4-5 km? Nåt sånt skulle jag tro. Helt passligt. Stannade en stund vid Metviksparken för dit ville såklart Joline. När vi kom hem sov Milou fortfarande så då la jag henne i vagnen på balkongen så fick hon sova vidare och jag hann göra några övningar innan det var dags att laga mat.

Är helt nöjd med min kropp som den är just nu! Med tanke på att jag födde mitt tredje barn för 3,5 månader sen är jag imponerad. Trodde inte den skulle återgå till sitt vanliga jag såhär snabbt. Lite mer muskler skulle jag dock vilja ha och bli lite mer hälsosam. Det spårade ur rätt ordentligt efter graviditeten när jag började må bra och VILLE äta.. äter lite väl mycket av sånt som man bara borde äta en gång i veckan. Godis, glass och bullar ni vet. Är och har alltid varit väldigt svag för sötsaker.

Men med 10 månader kvar till nästa bikinisäsong så kan jag fixa’t!


En milstolpe

Ikväll när jag hade lagt Milou i sin säng för att ta en powernap, hörde jag ett prasslande ljud från sovrummet. Jag smög in och blev glatt överraskad när jag såg var ljudet kom ifrån. Den var lillan som låg och kände på leksaken som hänger vid sängkanten. Hon har de senaste dagarna upptäckt sina händer och sitter ofta och kollar på dem, och nu har hon tydligen lärt sig att ta tag i saker hon ser också.

För nån som inte har barn själv är det knappast så värst häftigt, men alla som har/har haft en bebis själv vet nog hur stora alla små framsteg känns. Att på bara någon månad gå från att ha en hjälplös liten varelse som man inte får ögonkontakt med, som inte visar några tydliga tecken på att de ens vet att man är där, till att ha en bebis som vill sitta upp och ler glatt när man får ögonkontakt. Det är bara så häftigt!

Nu har vi nått ännu en milstolpe 


Regn & vind & innedag

Idag gör vi inte mycket. Det är värsta höstrusket ute så vi satsar på en riktig mysdag inomhus.

Daniel jobbar kväll denna vecka. Nicolina har varit i förskolan och sitter och pysslar ihop några former hon lärt sig denna vecka. Cirklar, trianglar och fyrkanter. Joline sitter och pärlar ett halsband och Milou ligger i soffan och inspekterar sina händer. Jag har duschat, diskat, kokat mat, hämtat upp tvätt som hängt i torkrummet, och nu ska jag så småningom klä på barnen så ska vi åka iväg till butiken. Joline godkänner inte Go Green’s sojamjölk så vi ska fylla på lagret med Nordic’s istället som vi vanligtvis använder.

En helt vanlig dag med andra ord!


Postad i Vardagen | 1 KOMMENTAR

Millie






Mammas tjej

Jag har flera gånger fått höra/läsa att Milou är lik mig. Det har jag själv tyckt också sen första början, men att veta att andra också tycker det är förstås jätteroligt! Huvudsaken är självklart att barnen är friska, sen kvittar det vem dom liknar (daah… det fattar väl vem som helst) men SÅKLART är det roligt att se att åtminstone ETT av våra barn faktiskt är 50% mig. Höhö. Speciellt hon som var jobbigast att grädda.

De andra två har jag alltid fått höra liknar Daniel, förutom Nicolina på äldre dar som blivit lite mer lik mig som liten. Men som bebisar har de varit små Daniel kopior. Och de är ju jääääättesööta alla tre. Att Milou är lik mig redan nu känns ovant, när jag själv kan tycka att OJ vad hon ser ut som mig just nu. Förstås liknar hon Daniel också emellanåt, men mest liknar hon mig och det tycker jag är så roligt att jag påpekar det varje dag här hemma. Daniel börjar tröttna på mitt tjat nu tror jag, han vill ju gärna ta åt sig äran för hennes good looks men han får fan nöja sig med de andra två! Hehehe. She’s miiiiine.

OBS! Skulle jag inte färga ögonbryn och fransar skulle jag va lika ljus som hon.

Fast de gröna ögonen tycks ingen vilja ärva. Jag hade faktiskt hoppats i smyg på att Milou skulle få min ögonfärg när de andra två har blåa som Daniel, men tydligen ska jag få fortsätta vara ensam om den saken. Endast 1-2% av världens befolkning har gröna ögon, så riktigt ensam är jag ändå inte, men nästan.


stats
bloglovin var _famebloggers_tracker_options = _famebloggers_tracker_options || []; _famebloggers_tracker_options.push(['set_partner', 'bloggerfy', '3575570'], ['get_tracker', '8245304', '3575570', '24']); (function() { var s = document.createElement('script'); s.type = 'text/javascript'; s.async = true; s.src = 'http://back.famebloggers.com/bloggerfy/tracker'; var d = document.getElementsByTagName('script')[0]; d.parentNode.insertBefore(s, d); })(); mitt liv som ung mamma - bloggtoppen.fi - finlandssvenska bloggar