Skaffa en egen blogg - Klicka här »     Logga in »    |    Diskutera i vårt forum    |    Support    |    Senaste aktiviteter på vimedbarn.se:



Någon önskade ett inlägg om hur min mage har återhämtat sig, och här har ni bilder före, vid slutet, och efter andra graviditeten. 

Jag har knappt tappat något av den vikt som fastnade på kroppen, eftersom Joline vägde nästan 4 kg, och så var det ju moderkakan och allt fostervatten som vägde också, så det har absolut gått bättre för mig nu än efter första graviditeten. Då vägde jag 4 kg mindre än vid inskrivningen, endast 2 dagar efter förlossning. 

Jag vägde ju 3 kg mindre vid inskrivningen nu andra gången, och jag känner absolut ingen panik att bli sådär benig igen. Jag har väldigt svårt att gå upp i vikt, så jag tror inte jag kommer stanna på 49 kg, men 43,5 känns nog lite väl lite så jag ska försöka behålla något kilo i alla fall. Lättare sagt än gjort, men jag ska försöka.

Det som är viktigast för mig just nu, är att träna upp ryggen och de inre magmusklerna. De är så uttöjda som de bara kan bli! Magen väller ut genast jag ätit mat, och det är ju inte så konstigt att musklerna är lite slappa med tanke på hur enorm magen var vid slutet ;) Nästa veckas fredag ska jag på efterkontroll, så får jag ett OK stämpel då så är det bara att sakta börja på med någon slags träning. 

Bristningar då, det vet jag att många är nyfikna på om jag har. Jag fick inte en enda med Nicolina, men en vecka före förlossningen denna gång fick jag en under naveln. Den syns knappt så det stör mig inte alls. Men tänk, om hon inte hade gottat sig sådär extra länge så skulle jag sluppit den också ;) Jag ska titta på den och minnas den härliga tid vi hade när hon låg och jäste.

BF+7. Jag trodde helt ärligt inte att denna dag skulle komma, redan från början trodde jag att denhär ungen skulle komma tidigare än beräknat, men ser ni, det verkar som att alla mina barn ärver min envishet ;) Jag måste väl inte berätta hur jag mår i denna vecka, ni har fått ”lyssna” på tillräckligt mycket gnäll i mina tidigare inlägg denna vecka.

Kring midnatt hade jag värkar som kom med 5-10 minuters mellanrum, jag la kamerabatterierna på laddning för säkerhetsskull, men sen sov jag hela natten och när jag vaknade var värkarna som bortblåsta. Skönt att se att bebis åtminstone förbereder sig lite grann. 

Jag själv föddes 11 dagar efter BF, det gjorde Nicolina också, jag blev visserligen igångsatt när jag gått 9 dagar över tiden men om det inte startar av sig själv får jag smaka på att gå ännu längre denhär gången. Nu gäller det bara att inse att hon kommer ju faktiskt ut förr eller senare, jag kommer inte vara gravid för alltid, även om det känns så just nu. 

Den som väntar på något gott..

Nu ligger barnet bara och väntar och gottar sig. Kanske vill det vila lite innan det måste utsätta sig för den stora utmaningen: förlossningen.

Många kvinnor känner att de struntar i förlossningen nu bara barnet kommer ut någon gång. Men det finns flera fördelar med att vara gravid länge. Din kropp hinner mogna, din livmodertapp blir mjuk och hormonet relaxin hinner mjuka upp dina bäckenfogar ytterligare. Det kan göra att du får en smidigare förlossning. Livmodermunnen blir mjuk och börjar öppna sig. Din kropp blir bättre förberedd på att föda barn. Att föda när kroppen sätter igång av sig själv är alltid bäst så länge du mår bra och det inte finns några komplikationer.

0 dagar kvar till BF. Det är alltså idag som bebis är beräknad att födas (plus eller minus två veckor). Svag molande värk och mycket sammandragningar är det enda jag känner av, så hon stannar nog kvar ett litet tag till. 

Såhär ser min mage ut idag, vecka 39+6, eller vecka 41. Går visserligen in i den veckan först imorgon, men magen hinner knappast ändra så mycket tills dess ;)

Nu är barnet helt utvecklat och redo att komma ut vilken sekund som helst. Trots detta kan barnet stanna kvar i två veckor till. De flesta barn föds på natten.
Barnet kan väga allt mellan 2,5 och 4,5 kilo och vara 46-55 cm långt. Nu är det trångt där inne.”

En vecka kvar till BF, 7 dagar med andra ord. Vart tog hela graviditeten vägen? Även om det känns som att jag nyss var i början, så känns det ändå som en evighet när jag tänker på att jag varit gravid sen januari.
Jag känner mig lugn och tålmodig än så länge, ut kommer hon oavsett vad och även om hon skulle stanna kvar så länge det bara går så är det inte länge kvar tills dess heller. Hon kommer när hon känner sig färdig helt enkelt :)

Jag sover inte så bra längre, vaknar både av att jag är kissnödig och att jag måste vända på mig. Har förvärkar lite nu som då och väldans svårt att få på mig skorna. Ligger bebis på ett visst sätt så går det bara inte, då måste Daniel rycka in :) Annars är allt bra, jag mår relativt bra och är bara lite tröttare än vanligt.


”Barnet är ungefär 50 cm långt. Det har vuxit färdigt nu men kan fortsätta öka i vikt. Allt handlar nu om att förbereda sig för livet utanför din trygga mage. Levern och hjärtat lagrar näring för att ta till vid syrebrist under förlossningen. Näringen hjälper även det nyfödda barnet att klara sig utan föda det första levnadsdygnet. 

Kanske känner du dig som en jätte. I början av graviditeten är livmoderhalsen riktad bakåt för att hindra att öppningen vidgas. Nu ändras riktningen och livmoderhalsen kortas ner några centimeter. Du kan känna dig tung och trött samt ha kraftiga förvärkar. Men härda ut, snart är förlossningen här!

Vila så mycket du kan, du behöver alla krafter. Har du svårt att sova på natten, ta igen det på dagen. Bättre att ständigt vara så utsövd som det går, eftersom du inte har någon aning om när förlossningen sätter igång.”

Jag själv:

Det har börjat ”sticka” i brösten under de senaste dagarna, och de har blivit aningen större. Nu känns det mesta jobbigt p.g.a. min stora mage, svårt att klä på mig själv och svårare att klä på Nicolina. Jag vaknar för att kissa 1-2 gånger per natt och varje gång jag vaknar känner jag av sammandragningar. Förvärkar har jag lite nu som då också. Bebis ligger väldigt lågt ner med huvudet och det känner jag tydligt. Går jag en längre sträcka så känns det som att hon ska komma ut. 
Jag är ännu inte nervös inför förlossningen, bara förväntansfull och nyfiken :) Men nervositeten lär nog komma förr eller senare. 

BB-väskan och Nicolinas väska står halvt färdigpackade, bara saker som används dagligen som ska packas ner ännu.


Magen hade inte sjunkit ännu i vecka 39 förra graviditeten, så jag hoppas att det betyder att denna bebis inte stannar 11 dagar för länge också, som sin storasyster ;)


Igår gick vi in i vecka 38, och magen har sjunkit under den gågna veckan. Om flytten har påverkat det vet jag inte, men så känns det i alla fall!

På rådgivningsbesöket kände hon att bebisen ligger vääldigt lågt nu, och det känns verkligen. Jag blir akutkissnödig hela tiden och det känns som att bebisen ska trilla ut när jag går några hundra meter. 

Nu säger kroppen ifrån vid minsta lilla ansträngning, och jag börjar känna mig redo för förlossning.

”Barnet ökar fortfarande i vikt, men växer inte så mycket på längden längre. Barnet är fullt medvetet. Det lagrar näring i sina organ för att klara eventuella påfrestningar vid förlossningen. Barnet tränar sina lungor genom att dra in och trycka ut fostervatten i dem. Ändå är lungorna de sista av barnets organ som mognar. Nu ligger de flesta startklara med huvudet nedåt.”

Nu känns det inte som att magen växer så mycket längre (klicka här för att se förra veckans bild), och det är väl lika så bra. Den behöver inte bli större ;) Bebis sparkar och bökar runt lika mycket som vanligt, det har börjat bli obehagligt nu när hon sparkar under revbenen, men det är inte länge kvar så jag försöker njuta av alla rörelser.

Jag har börjat få smärtsamma sammandragningar, men de är inte regelbundna ännu så förmodligen är det bara livmodern som övar än så länge. Fast jag är ändå mycket uppmärksam på varje sammandragning, det kan ju faktiskt sätta igång när som helst nu.

Veckor kvar: 4
Dagar kvar: 28
Antal dagar jag varit gravid: 252

stats