Idag har vi välkomnat den andra höstmånaden, oktober. A.k.a. Joline’s månad. Denhär månaden för tre år sen gick jag runt höggravid, stor som ett hus. Eller ja, magen i alla fall. BF hade jag den 19 oktober och 8 dagar senare ville tjejen ut, och snabbt skulle det gå. Stackarn hade nog insett att hon var lite försenad och fick bråttom, hehe.
Det har varit en fin dag som började med att jag fick skrapa bilrutorna imorse. -0 grader hade vi hos oss. Alltid när Nicolina ska hämtas från förskolan går vi dit med vagnen, det är ungefär 1 – 1,5 km dit så det blir en riktigt passlig promenad som Nicolina inte har några problem med att gå. Idag vek vi in på en ”skogsstig” som agerar skidspår på vintrarna. Det blev en liten omväg hem men ungarna älskade att gå i ”skogen”. De gick förstås inte på vägen utan snavade istället över stenar och buskar där bredvid.
Det som vanligtvis tar 10 min för mig att gå och 30 min för Nicolina tog oss idag 60 min. Då gick Joline själv, förutom de sista hundra metrarna som hon ville sitta i vagnen. Så roligt var det tydligen i ”skogen”, haha.
Tänk att något så simpelt kan vara så uppskattat av barn. Vad jag önskar att vi vuxna var lika lättroade.
P.S. Det är Nicolina som fotogaferat bilden på mig. Så lyxigt att ha en personlig fotograf! Heheh.
