JANINAS

I förra inlägget skrev jag att jag gjort något ikväll som gjort mig riktigt svettig, kan ni gissa vad det var? Knappast skulle ni gissat rätt, för jag har nämligen ställt upp barnen på julkortsfotografering. Alltså finns det något som sliter på nerverna lika hårt varje år så är det att fixa julkort. Jag minns hur spänd jag var när jag skulle fotografera vår 11 månader gamla Nicolina 2009. Förväntningarna var höga och jag var sååå nervös att hon inte skulle sitta still eller att bilderna skulle bli suddiga.

Slutresultatet blev inte det bästa när jag kollar nu såhär flera år efter, men DÅ var jag jättenöjd.

Några år har gått och familjen har utökats två gånger sen dess. Förra året var jag ju gravid och mådde skit, men jag fixade barnen ändå och tog foton. Idén slog mig en kväll kring 19:30 minns jag, och en halvtimme senare var fotona färdiga. Lika impulsivt var det detta år och jag kan säga att av 85 foton blev 1 (!!) någotsånära bra.

Kan konstatera att som med så mycket annat så är även detta knepigare med tre barn än med bara ett. Alltid är det nån som gör någon rolig min, blundar, rör på sig, ser sur ut.. listan kan göras lång. Men EN bra bild fick vi i alla fall. Den ska redigeras och skickas som julhälsning till släkt och vänner, och förstås sparas som minne från första julen som trebarnsfamilj.