7.7.2008 ♥
(Det lilla lustiga är att vi blev tillsammans 7.7.2007. 7 är skorpionens lyckonummer och vi är skorpionen båda två)
Jag och Daniel hade pratat om att förlova oss enda sen före jag blev gravid. Det var inget som vi hade pratat riktigt allvarligt om, men det var något som vi båda ville göra och det kändes så rätt.
Vintern var förbi, jag blev gravid, och inte pratade vi desto mer om saken. Någon gång kom det på tal, vi tyckte att det skulle vara en bra grej att förlova oss när jag ändå var gravid, vi ville ha ett starkare band när vi dessutom skulle bli föräldrar.
Så kom dagen med stort D, vår ettårsdag. Det var en fin och varm dag, jag minns inte vad vi hade gjort före på dagen, men på kvällen ville Daniel att vi skulle åka ner till stranden och mysa. Så det gjorde vi, jag tyckte att Daniel uppförde sig lite konstigt, och plötsligt sa han att vi skulle åka till Kaffestugan istället eftersom det blåste lite väl mycket på stranden. Så det gjorde vi. Vi gick till stenarna vid vattnet, och satt där en stund och det var så fint! Vattnet var helt blankt, och solen värmde skönt. Mittiallt bad han mig att blunda, och när jag öppnade ögonen stod han på knä framför mig med en liten ask med en silverring i. ”Vill du förlova dig med mig?”
Fastän vi hade pratat om att förlova oss så hade vi ännu inte bestämt något, så jag blev ju helt chockad och började gråta av lycka! Jag sa ”Ja” flera gånger och kramade honom hårt och länge.
Jag kommer aldrig glömma ögonblicket när jag öppnade ögonen och såg honom stå på knä framför mig :) Och nu 2½ år senare kan jag säga att jag har inte ångrat mig en sekund ♥