Nicolina sover fortfarande (07:50) och det hör nog till ovanligheterna. Jag skulle vilja säga att det aldrig hänt förut, men någon enstaka gång har det väl hänt sig. Jag däremot, vaknade redan för mer än 1 timme sen, halv 7 närmare bestämt.
Jag sov på rygg med ena handen på magen, plötsligt började en liten rumpa puta så härligt nere på höger sida, så det väckte mig. En riktig bulle var det första jag såg när jag slog upp ögonen, sen drog hon sakta in rumpan tillbaks och magen fick samma vanliga form igen. Jag blev så pigg och kunde inte somna om, förstås. Mission complete lillstumpan! ;) Så vrålhungrig som jag också var, steg jag upp och åt frukost.
En av dom absolut bästa känslorna som finns, att få vakna upp av dom små miraklerna väcker en :) Man får passa på att njuta av varenda sekund, det säger bara svisch så är graviditeten slut.