Först och främst vill jag berätta att det här inte var något planerat, även om det säkert ser så ut. Visst var jag babysjuk och har varit det sen sommaren, men vi hade faktiskt tänkt vänta till nästa sommar. Så det kom som en chock för oss båda och vi var lite tudelade till en början, tajmingen var långt ifrån perfekt men då började vi inse hur jäkla pedantiska vi blivit. Var det rätt tajming när jag blev gravid som 16 åring? Klart man måste tänka med huvudet också och inte bara hjärtat, men God only gives you what you can handle (säger jag som inte ens är med i kyrkan längre) och vi vill ju ha tre barn, så det vore idiotiskt att ta bort något som man kanske aldrig får igen. Ett barn är en dyrbar gåva som långt ifrån alla har turen att få, så vi välkomnar detta kärleksbarn och vi ändrade snabbt våra åsikter från det negativa till det positiva.
Idag är jag i vecka 13 (12+6), så imorgon går vi in i en ny vecka återigen. De senaste sju veckorna har varit ett helvete för mig, med lika jobbigt illamående som båda gångerna förut (om inte värre) så jag har varit sjukskriven och sängliggandes största delen av tiden. Har gått på akupunktur vid BB flera veckor och det hjälpte bra till en början men de senaste två veckorna har jag inte känt någon förbättring. Kommer mig utanför dörren sisådär en gång i veckan, är spyfärdig varje dag men emetofob som jag är (person med kräkfobi) så stoppar jag spyan genom att springa till sängen, lägga mig ner, blunda och ta djupa andetag. Skulle jag ge vika varje gång jag känner att spyan står mig upp i halsen skulle jag nog ligga under min startvikt nu, men istället ligger jag 1 kg på plus. Äter ungefär en gång i timmen och sover i snitt 11-12 timmar/dygn. So I’m good.
Idag var vi på ultraljud hela familjen och fick för första gången se ett bultande hjärta. Alla veckor fram tills nu har jag varit livrädd att få missfall, så att få se vår lilla groda hoppa runt där inne och vifta med armar och ben kändes jätteskönt! En sån liten vilding det är som ligger och växer i min mage, precis lika vild som sina systrar. Idag blev det inte verkligt för bara er, det blev även mer verkligt för oss.
Detta är också orsaken varför jag inte bloggat som vanligt, jag har mått så himla illa varje dag och det har inte funnits annat i mitt huvud än graviditet, bebisar, hur dåligt jag mår, o.s.v. Så det känns förstås jättekul nu när det inte är hemligt längre och jag kan skriva vad jag vill och sånt som är aktuellt i mitt liv just nu.
Nicolina är förresten jätteglad att hon ska bli storasyster igen! Hon frågar dagligen när det är vår och när hon får berätta vår hemlis. Hon fick veta i vecka 8 eftersom jag mådde illa och tyckte hon behövde få veta varför, men hon har klarat av att hålla det hemligt. Det trodde vi inte! Joline säger inte så mycket, ibland pekar hon på min mage och säger ”beebi” så det har hon fattat i alla fall, haha. Vi är så nöjda med åldersskillnaden mellan barnen! 2 år & 10 månader mellan Nicolina och Joline, och 2 år & 6 månader mellan Joline och lillasyster/lillebror. Alla i en hög. Sen är det stopp!
Så när jag är 40 år har alla barnen fyllt 18 och vi kan leva som kungar och resa runt bäst vi vill. Yes! Bra plan, bra plan.
♥ ♥ ♥
 22 år och blivande trebarnsmorsa - https://janinas.vimedbarn.se/snart-22-ar-och-blivande-trebarnsmamma/){kind=link}
Jag förstår inte bilden på handen med det vita strecket…?
JANINA SVARAR: Det är en nål :P Akupunktur.
Grattis :)
Så underbart, är så glad för er skull! Och du skriver så bra! kram :)
Stort grattis:) vad kul med en till:)
Stort grattis till er, hoppas du börjar må bättre snart ! =)
med ”rätta mig om jag har fel” menade jag hur jag tolkade texten.
återigen så vill jag att du ska förstå mig rätt, jag menar inget påhopp :) bara något jag kom att tänka på. man måste väl få fråga hur du menar eller tycker eller om man är osäker om man tolkar texten rätt? :)
”…så det vore idiotiskt att ta bort något som man kanske aldrig får igen” den frasen förstod jag inte riktigt vad du syftar på. eller jag förstår men skulle det ens vara ett alternativ för dig någon gång att verkligen ta bort ett liv? jag menar ni har ju redan barn som ni klarar av att ha och ni har ett förhållande som fungerar, ni är två. t.ex. om du skulle bli gravid igen ännu om flera år och ni väntar det fjärde och det är inte egentligen menat utan det bara blev så, skulle du/ni då också ta bort det för att ni egentligen bara vill ha tre barn? jag vet inte om jag tolkar allt helt fel men jag läser det som att ni hade en snabb tanke om att kunna ta bort men det vände snabbt för ni vill ju ha tre men tajmingen är inte den bästa – okej. Men skulle du ta bort det om det skulle bli ett oväntat fjärde senare?
Bara en fråga och jag menar INTE hoppa på eller kritisera men rätta mig om jag har fel.
Men tänkte bara för det händer ju så lätt att det visar gravid på stickan fast man inte menat att bli det och inte vill ha fler.
Ha det bra!
Stort grattis, och vad roligt det ska bli att följa ännu en graviditet här inne. Även om jag är lite smått avundsjuk, men snart kanske det är min tur att få en liten till ;) men först måste jag ju finna kärleken.
Kram Sanna
känns så himla häftigt att jag följt dig sedan du fick nicolina och nu väntar du din tredje! helt otroligt, stort grattis!
Stort grattis! :D
Stooort grattis!! :D
Åh grattis! Ska bli kul att följa er den här gången också. Du är en förebild! Tack för att du delar med dig av dina tankar :)
Jätte stort grattis. va kul för er :) KRAM
Stort grattis till er! Jag har läst din blogg sedan du väntade nicolina och har lite samma tänk som er. Jag e 23 år och fick för 4dagar sedan en underbar liten son då ungarna flyttar ut har man ork att leva livet.
Stort grattis :) Inget är som väntans tider så att säga!
Hade mina aningar, eftersom jag vid dotterns en månads kontroll såg dig i väntrummet ;) Men väntade ut det här på bloggen istället för att fråga.
Grattis, vad kul!
Sånhäna texter får mig att tänka hur lyckligt lottade alla tonårsmorsor skulle vara om dom skulle vara lika kloka som ni två. Ni är underbara föräldrar och går verkligen emot stereotypiska tanken att unga föräldrar är sämre föräldrar än ”äldre”. Både ni och min syster som själv fått barn som ung (www.jenskunvauva.blogspot.com) har alltid varit otroligt fina exempel på hur lyckligt allt kan sluta och hur superbra föräldrar unga också kan bli! :) Plus att hej hallå, livet går int alltid att planera :) Just så som ni tänkte, ni ville ändå ha ett tredje barn, varför göra sig av med det bara för att timingen inte är som planerat. Livet går aldrig att planera tillslut i alla fall :)
JANINA SVARAR: Så sant, så sant! :)
Åh vad roligt. jag har misstänkt detta ett tag och är så glad för er skull!! =) Hoppas att allt går bra och att du blir kvitt illamåendet snart =)
Åhh, så gosigt!
Jag har också börjat bli bebissjuk nu, och då fyller min dotter ett idag. Känns lite tidigt, haha! Men de spelar ingen roll, först måste jag hitta en karl! :D
Stort grattis :)
Åh fantastiskt!!! :D Grattis! :) Jag har tänkt att du varit gravid, men har inte vågat påpeka det. Tänkte att du ju berättar när du känner för det :) Jag är i alla fall väldigt glad för er! Och tacksam över att få läsa din underbara blogg (som jag gjort sen Nicolina var bebis). All lycka! <3
Så otroligt många grattis till er! Sitter här och blir nästan tårögd. Helt otroligt att det kan kännas så när jag inte ens känner er, annat än genom din blogg.
Tusen grattis till er och minst lika många tack för att vi får möjligheten att än en gång följa dig på äventyret! Tack för att du delar med dig av ditt liv!
Kramar på er
Ännu ett stort grattis:D Hihi och vi tänker samma som er, när man är runt 40-45 år och ungarna har flyttat ska även vi leva som kungar, unga kungar:P
Stort grattis!
Grattis :D Va roligt för er, önskar er all lycka till och vill med spänning kunna läsa lite på bloggen om graviditeten :)
Kram
Måste bara säga – ni är otroliga! Vi är ungefär lika gamla och jag tänker mycket på barn. Ni ger mig verkligen ett hopp :) jag har inga barn idag men ju mer man ser på dina bilder längtar man mer till den dagen vi bestämmer oss för att börja försöka.
Grattis!!! :)
Stort grattis!! Oj vad roligt det ska bli att följa dig under ännu en graviditet. Har läst din blogg…länge.
Själv har jag en 1.5 åring och är extremt bebissugen.
Än en gång. Grattis!
Va roligt grattiz<3
Åh så underbart!! Många grattis till er!!! Min bäse i magen blev väldigt glad för er skull och sparkade och gjorde kullerbyttor så det kändes massa utanför :) Kram
Åh vad glad jag blir för eran skull!
Ska bli kul att följa graviditeten och eran resa som trebarnsföräldrar.
Ska ni ta reda på könet?