Nicolina vet nog klart och tydligt när hon gör något hon inte får göra, t.ex. när hon rotar i skötbordslådan, så håller hon hela tiden koll på var jag eller Daniel är, och när vi märker vad hon sysslar med och säger ”Nicolina” med en bestämd röst, så vet hon att vi kommer lyfta bort henne.
När hon hör vår bestämda stämma så släpper hon genast det hon höll i och börjar vifta med händerna och ha ett morr-liknande ljud.
Sen när vi ska lyfta bort henne så börjar hon skrika och alla ben i hennes kropp blir som spaghetti, hon vägrar sitta på golvet och slänger sig istället på rygg och vrålar.
Jag tror bestämt att vår lilla tjej är i trotsåldern ;)
