Hej på dig!
Jepp, Milou sover fortfarande med oss. Hon skulle säkert kunna sova bra i sin egen säng, det är mest mig själv jag är orolig över, hehe. Hon vaknar ibland 4-5 gånger om natten fortfarande och vill ha bröstet, men det tror jag också beror mycket på att hon känner att jag är nära och tycker det är mysigt.
Vi har alltid varit av den åsikten att barnen ska sova i egna sängar, och vi har aldrig haft några större problem med det. Nicolina ville redan från början sova i egen säng och sov inte alls bra mellan oss, sen var jag (som många andra förstagångsmammor) rädd att jag eller Daniel skulle skada henne på nåt sätt i sömnen. Jag la henne tillbaks i egen säng varje natt efter att jag ammat och det funkade bra.
Sen kom Joline som gärna låg och snuttade på bröstet lite nu som då hela natten. Jag var inte lika nervös som andragångsmamma och kunde slappna av när jag låg och ammade på natten, och somnade nästan genast när hon fått tag i bröstet. Ifall jag ens vaknade ordentligt. Så med henne blev det ofrivilligt så att hon sov med oss, men det störde inte nån av oss. När hon var 4-5 månader (?) började hon dock sova i egen säng eftersom jag precis som du, blev orolig att det skulle bli problem ifall vi väntade längre med att introducera egen säng. Jag började med att natta henne i egen säng och sen fick hon sova vidare med oss IFALL jag somnade när jag ammade på natten. Somnade jag inte så la jag henne tillbaks i egen säng. Och det gick bra.
Med Milou är allt lite känsligare än med de andra två. Jag vill dröja ut på allt lite längre, vill inte riktigt släppa taget och velar fram och tillbaks när det gäller det mesta. Hon sover fortfarande med oss eftersom jag vill ha henne nära. Börjar hon sova i egen säng är hon ju plötsligt så stor, och vi som inte har tänkt skaffa fler barn kommer aldrig få tillbaks denhär tiden. Oh the sentimentality.
Hon är snart 7 månader och har börjat rulla runt och nästintill krypa så hon hålls inte längre var man lägger henne. Därför kommer hon nog börja sova i egen säng snart, där hon är säkrare. Det där med att rulla över barnet har jag inte riktigt varit rädd för, eftersom vi lägger babyn i samma höjd som vi har våra kuddar. Så det är endast benen som isåfall skulle hamna i kläm, och det är ju inte livsfarligt precis.
Vad jag tycker om samsovning är rätt tudelat. Jag tycker det är helt okej i början men jag skulle nog flippa ur ifall Nicolina skulle sova mellan oss ännu. Så jag förstår din oro! MEN, något som jag lärt mig under dessa år som mamma är att inget varar förevigt. Jag trodde t.ex. att Nicolina aldrig skulle sluta spy när hon var sjuk i rotavirus två veckor vintern 2010, att hon aldrig skulle sluta sova med sängen full av böcker när hon var 2,5, att Joline aldrig skulle börja äta ordentligt mellan 1-2 års åldern, o.s.v. Allt blir bättre med tiden.
Nu kan jag inte predika om vad som är rätt och fel, jag kan bara tala av egen erfarenhet och jag kanske har ”enkla” barn när det gäller sovandet? Vad vet jag. Men om JAG var du skulle jag låta honom sova hos er ett tag till. Han är trots allt rätt liten ännu och ifall han har svårt att somna själv och vaknar ofta så orsakar det förmodligen mer stress för både honom och dig att försöka ändra på något nu. Vänta någon månad så börjar han säkert sova bättre. Tills dess kan du ju låta honom tupplura i sängen under dagen (ifall du inte gör det redan) så han vänjer sig vid sin egen säng och ser den som en trygg viloplats.
Det blir nog bra ska du se! Jag förstår att det känns som att han kommer sova med er föralltid, så känns det alltid när man är mitt i ett ”problem”, men jag lovar – det löser sig. När han börjar äta mer fast föda om dagarna så kommer han nog börja sova bättre också.
Hej, och tusen tack för ditt inlägg till svar :) Vet du, jag har redan slappnat av lite vad gäller vår samsovning. Det är för att jag har redan märkt att han har börjat sova tyngre om nätterna, antagligen pga oftare och större portioner fast föda, precis som du skrev. Och vi nattar ju honom i egen säng varje kväll, och där sover han i 1/2 – 2 timmar innan han vaknar och vill amma. Då flyttar jag över honom i vår säng och sen lämnar han dit resten av natten. Varför jag inte flyttar tillbaks honom är dels för att jag e så himla trött och somnar medan han ammar, och också pga han ofta vaknar till då och jag måste sitta o gunga honom vilket gör mig onödigt pigg mitt i natten.
Och precis som du också skrev så sover han sin förmiddagslur i egen säng, så helt främmande är den ju inte. Jag har fått hopp om att få ha sängen (inklusive sambon) för mej själv snart, helst någon natt ;) Det är nog mycket man oroar sönder sig för i onödan. Men så tycks det vara för de flesta av oss mammor. Tack igen, och en riktigt God Jul!
Alla däggdjur sover ialla fall första tiden med sina barn! Och vi människor är ju också Däggdjur! Så jag tycker att det är bra ;)
Vi har gjort så att vi har tagit bort ena långsidan och ställt spjälsängen vid sängen. På så sätt är han nära men sover i sin egen säng. :) han stördes av att ligga mellan oss men ville ändå ha närhet och så är det väldigt enkelt att ta han om det är nåt men oftast räcker det att hålla hand eller lägga handen på magen.. någon gång har mannen min legat halverst i spjälsängen och kramats och ibland har lilleman blivit indragen i sängen. ;)
Vi samsover fortfarande delar av nätterna med sonen som nu är 1,5år. Han har alltid varit orolig på nätterna, så det blir mera sömn för alla när han sover nära. Han börjar alltid natten i egen säng och ibland sover han där till morgonen, ibland flyttar han över till oss efter några timmar.
Om 1,5månader är nästa lilla beräknad, så nu ska vi försöka få sonen att sova lite mer i egen säng, så babyn kan sova med mig.
Känner ingen stress över att få sängen tom på barn. Närhet är så otroligt viktigt och vad är mysigare än ett varmt barn bredvid sig i sängen?:)
vår 1,5 månaders flicka kämpade vi de första veckorna med att sova i egen säng eftersom jag helst skulle vilja att barnen sover i egen säng. Nu har vi tänkt om eftersom vår sötis är en lättväckt liten flicka som vaknar direkt man flyttar på henne eller lägger ner henne från famnen. ända sättet att få henne att somna utan att vakna är att hon ligger bredvid oss i vår säng. Vi har henne också i kuddhöjd så känns lite tryggare iallafall.