Vill börja med att säga STORT TACK för alla fina kommentarer på dethär inlägget. Även om det hör till mitt förflutna så känns det så skönt att höra att jag valde rätt. Även om jag själv (och min dåvarande psykolog) var säkra på mitt beslut så är det alltid skönt att höra att andra också tycker likadant. Efter att ha läst alla kommentarer kan jag konstatera att det verkligen inte är ovanligt med spelberoende. Det verkar dessutom mer vanligt att killar blir beroende av just datorspel, och det är ju inte så konstigt att det påverkar förhållandet när ena partnern känner sig bortglömd. Usch.. om jag kunde radera alla datorspel så skulle jag.
Nu till något roligare. Lillskiten vår blir 6 månader imorgon (!!) och igår tyckte vi det var dags att ta in matstolen. Hon fick provsitta den och jag konstaterade att hon inte alls är så liten som jag gärna vill inbilla mig. Hon sitter så stadigt och tyckte det var jättespännande att sitta vid bordet när vi åt. Hon fick knapra på en majsbåge (som vi hade premiär för nu i veckan) och känna på bordsduken, mycket intressant tyckte Milou.
Så stor minsting! Jag hade lagt en handduk under baken för att få henne högre upp, men märkte att hon inte alls behöver nån sån heller. Ojoj.
