Jag och Joline har haft en mysig dag på tu man hand. När Daniel och Nicolina åkt iväg gick vi ut på en lång powerwalk, det var dags för lillan att sova middag så hon sov gott i vagnen. Jag returnerade ett paket åt Daniel och hämtade ut ett åt mig själv, det duggade lite lätt och luften blev så frisk med en gång. Jag hade tagit nässpray just innan vi gick ut, och gick och njöt av våren och förundrades över att jag kunde vara utomhus utan problem. Efter en halvtimme ungefär kände jag hur det började kittla i näsan, och när vi kom hem visste jag inte hur jag skulle överleva. Det kliade inte bara i näsan och ögonen utan i hela ansiktet, jag nös säkert 50 gånger under loppet av en minut och Joline trodde nog jag fått något värre fel. Jag var tvungen att byta kläder, tvätta mig i ansiktet och ta en till dos nässpray och ögondroppar, och efter en stund lugnade det ner sig. Men jag kan ju konstatera att jag helst inte går ut mer än en gång per dag tills allt pollen är borta.
Sen dess har vi legat på golvet och övat på att inta krypställning, lekt peek-a-boo i spjälsängen, ätit mat, kollat lite tv, och kollat på klockan. Det är sjukt vad tiden går sakta när man bara har en liten bebis att ta hand om, vad ska man göra med en sån? Ännu sjukare är hur snabbt man vänjer sig vid att ha två barn. I dagens läge kan jag inte förstå hur enbarnsföräldrar känner att de behöver egentid, för när man har fler barn är en bebis samma sak som egentid! Eller inte samma sak, men det är inte långt ifrån. Så känns det i alla fall för oss. Ändå minns jag hur skönt det var när Nicolina var liten, och vi fick egentid nån gång ibland.
Lillan är så lugn och harmonisk. I vårt fall är det inte den yngsta som får mest uppmärksamhet eftersom hon är yngst, utan det är nog Nicolina måste jag säga. För hon kräver uppmärksamheten, och det har hon alltid gjort. Joline hänger bara med och bryr sig inte så mycket om var vi är eller vad vi gör, hon är nöjd bara hon får hänga med. Därför känns det så bra i mammahjärtat att kunna se bara Joline emellanåt, ligga på golvet och ge henne all uppmärksamhet. Plötsligt ser man varje liten rörelse hon gör och inser att hon växer upp, och man hinner som vanligt inte med.
Därför tänker jag hålla ögonen på vår minsta ögonsten riktigt ordentligt hela helgen.
Vilken bedårande liten Joline :D
Ja vad gjorde man med bara ett barn? Det är inte bara en gång jag funderat över det inte. Man hade ju allt tid i världen! Ibland är jag lite bitter för att jag slösade all den” lediga” tid på att sova o sånt, man skulle ju ha hunnit göra vad som helst! Vad klagade man på…?
Nog är det förundransvärt hur fort man vänjer sig med två barn. Säkert samma då den dag det kommer en trea, vad gjorde man med bara två?
Du skulle kunna ha bra nytta av en nässköljkanna! Använd fast flera gånger per dag nu under pollensäsongen, när du varit ute.
Hej! Jag har en pojke som fyller 3 år på söndag och en liten tjej på 5 månader och upplever helt samma situation som dig tycker jag att det verkar som. Killen kräver massor med uppmärksamhet och har alltid gjort, lilltösen hon hänger med! Skrev ett inlägg om det för bara någon dag sen. Känns ibland som att hon får för lite av oss, men så länge hon är glad och nöjd är det väl okej. Men måste påminna mig själv om att ge henne mer tid och uppmärksamhet för att försöka samla på mig minnen från hennes bebistid som snart är förbi! Ha det bra Janina med dina tjejer!
Ja som dom andra skriver beror det nog på hurdan bebis man har. Vilja var en riktigt kräkapa om spydde och skulle bäras,roas och väldigt gnällig.
Hittills är Tintin totala motsatsen,ammar iofs ganska mycket man han är så lätt annars.
Men när man bara har 1 barn så vet man ju inget annat. vilja var hos sin mormor förra veckan o guuud vad lugnt det var,haha!
JANINA SVARAR: Aa-a, precis som jag skrev, att jag ändå minns hur skönt det var att ha ledig tid när Nicolina var liten, för man visste inget annat då :) Självklart beror det på bebisen, men även på hur livssituationen blivit. Jag menade ju inte något illa mot enbarnsföräldrar, jag menade bara att det är lustigt hur man ändras med tiden och hur jag t.ex. idag inte kan förstå hur enbarnsföräldrar kan längta efter egentid, när man tänker helt annorlunda när man har två. När vi bara hade Nicolina skulle vi säkert tänkt likadant om tvåbarnsföräldrar, hur de kan tycka det är lugnt och skönt trots att de har EN unge hemma.
http://micahs.se/haha-men-hugo-da-trodde-du-hade-tjej/#comment
haha :D
Oj, du tycker det är mycket nu med Nicolina hemma. Du har värre att vänta misstänker jag, vänta tills Joline kommer upp i 1-årsåldern och börjar ta för sig. Här hade vi det så lugnt och skönt fram tills Alicia blev dryga 1 år, då jäklar bröt helvetet lös typ ;) Nu är de helt hopplösa, bråkar, slåss, gråter, trissar igång varandra till tusen. Full ös medvetslös från morgon till kväll. Fast iofs fick vi ju Alicia när Anabelle bara var drygt 1,5 år och under Alicias bebistid hade vi igen 3-årstrots. Det bidrar väl en del också, nu har vi en jäkligt bestämd och envis blivande 2-åring och en 3-åring med världens 3-årstrots. Om ni har tur kanske Nicolinas 3-årstrots passerat när Joline kommer upp i 1-årsåldern och börjar kaxa ;) Men håller med dig fullt om att vad tusan gnäller folk som bara har ett barn om? De måste ju ha all tid i världen ;)
JANINA SVARAR: Nja, inte tycker jag att det är mycket nu med Nicolina, det har väl alltid varit mycket med henne ;) Men det är mest Joline som är SÅ annorlunda än vad vi är vana vid när det gäller barn, hon gråter ju knappt. Så därför känns det så skönt att få lite lugnt och ro med bara henne ibland :)
Beror ju kanske lite på hurdan baby man har, men för mig räcker det bra med en – jag har fullt upp hela dan! Vi har en spyttare, så det är klädbyten minst 4 ggr/dag, det ska torkas oändliga mängder spyor från golv och kläder och händer. Dessutom är hon låååångt ifrån lika harmonisk som Joline, jag hinner just och just sitta i still 5 min så länge hon är vaken. Annars är siren i gång..
JANINA SVARAR: Det är som om du beskriver Nicolina när hon var liten ;) Så joo, det beror säkerligen också på hurdan bebis man har! Men sen om ni får en till lär du ju märka vilken skillnad det är på en och två.
vad mysigt med lite tid på tu man hand :)