Nu är vi tillbaka i Oravais.
Nicolina har just blivit nattad i sin ”riktiga” säng, och jag ska strax göra mig färdig för sängen också.
Lillskiten vaknade redan 06 imorse, och eftersom vi kom oss i sängs först kring 00 så har jag varit helt död hela dagen. Det hjälpte ju inte precis att hela lägenheten var full av pollen, då vi lämnat upp alla fönster hela veckan vi varit borta, så jag har varit i ungefär samma tillstånd som när man är RIKTIGT jäkla förkyld, fast samtidigt kliade det som sjutton i ögonen, näsan och halsen. Och med allergi och sömnbrist tillsammans blev det en febrig känsla i kroppen, till råga på allt.
Det som irriterade mig mest idag var att vi var där helt i onödan. Han som skulle fylla på Daniels tatueringar hade sagt att han skulle höra av sig när han visste vilken tid Daniel skulle vara där, han hade sagt på förhand att det skulle bli kring klockan 12.
Men han ringde aldrig, Daniel har väntat ett halvår på dethär, och så hör an inte ens av sig? Jag dog nästan, helt i onödan.
Men det är över, nu är vi hemma i Oravais i ett nystädat hus, och även om det är mycket fler träd här utanför än i stan, så väljer jag heller detta, det är mycket bättre än att bo i en lägenhet som vill ta livet av en!
