Ni vet hur jag har predikat om och om igen om hur unga mammor är precis lika duktiga som äldre mammor, och att det inte finns någon viss ålder som gör en till en bra mamma, men det finns en liten grej som jag gör, som stör mig riktigt ordentligt.
När jag hittar en blogg, där författaren är en ung mamma, en tjej som är precis lika ung som jag var när jag var gravid, eller t.o.m. lite äldre, så är min första reaktion alltid denna:
”Vah!? E hon gravid, hon e ju bara ** år!?”
Jag har inga fördomar, nej så nere i träsket är jag verkligen inte, men jag blir alltid förvånad och förundrad av att hitta någon som är så ung och gravid.
Jag känner mig absolut inte som 18, jag glömmer bort hur ung jag är, sen jag blev mamma så är jag 20+ i mitt huvud. Jag jämför mig med tjejer som är så gamla, och tror ärligt att jag är lika gammal själv.
Jag glömmer också att jag bara var 16 när jag blev gravid, när jag tänker på hur liten jag egentligen var, så börjar jag skratta. ”Alltså va fan, jag var bara SEXTON ÅR!”
Det tyder väl bara på en sak, att jag har mognat.
Jag började mogna redan när jag fick veta att jag var gravid, men sen förlossningen har jag ”åldrats” helt otroligt mycket.
När jag hittar en blogg, där författaren är en ung mamma, blir jag förvånad. Även om jag vet att det finns så många unga mammor där ute, så är det lika häftigt varje gång.
Det är först när jag läser om tjejen, och sättet hon skriver och tänker på, som jag inser att hon är precis som jag var när jag var gravid. Fortfarande ung och dum, men mammarollen och ansvaret finns där under och bara väntar på att komma ut. Alla mognar inte redan under graviditeten, men de flesta.
Det jag har kommit fram till, är att jag nu är helt säker på att det inte är åldern som gör mamman.
Skillnaden mellan en ung mamma och en vuxen mamma, är bara tidpunkten för när de mognar. En ung mamma börjar mogna när hon inser att hon ska bli mamma, sen när hon väl har babyn i sin famn är hon precis lika (o)beredd som en vuxen som mognat före hon blev gravid.
Vi är alla mammor inuti.
vilka andra "ung mamma" bloggar brukar du läsa?
Javisst finns det såna också, och det är så synd! Jag förstår inte hur de INTE kan ta alltsammans på allvar, och vara så oansvariga? Jag förstår heller inte hur man kan lämna bort sitt barn var och varannan helg, jag skulle sakna Nicolina så mycket och inte kunna tänka på annat!
Det är ju såna som får samhället att dra alla mammor under samma kam, vilket är surt när det finns många också som tar ansvar och faktiskt VILL vara mamma och allt som har med mammarollen att göra.
Hej! Håller delvist med, de flesta mognar men känner (bekanta) några som är precis likadana som de var innan de blev mammor. Man ser dem aldrig med barnen utan de är ute på krogen och festar för fulla muggar och beter sig precis som förr som om inget skulle ha hänt. Barnen har de satt till sina föräldrar. Jag blir då ledsna på såna och hoppas de skulle inse vilken gåva de fått och njuta av den, den tiden kan de ju aldrig ta tillbaka. De jag vet av så är såna som inte planerat bli gravida eller har varit för sent ute för abort. Som tur mognar de flesta och det är ju fint :)
Sv; Idrottsgatan låter bekant, men jag kan inte komma på exakt var den ligger. Men jag har säkert gått förbi där nångång jag också! :)
Helt rätt :)