Min mamma var här på förmiddagen och hälsade på. Nicolina fick födelsedagspresenter så nu har hon ännu mer att leka med :) Tack!
Just nu sover båda ungarna. Nicolina ska väckas alldeles strax och snart kommer Daniel hem. Ikväll måste vi till affären och handla mat, och så skulle en promenad inte sitta alldeles fel heller.
Vet inte riktigt vad jag ska skriva om, känner mig trött på bloggen idag.
Egentligen vill jag inte göra diskussionen större än vad den redan är, men måste skriva. Jag har inga barn så antagligen vet jag väl inget om detta. Men av Carolinas kommentar blir jag nästan arg. Jag har följt Janinas blogg i flera år och VET att hon är en superbra mamma. HON vet om hennes barn skulle klara att va ensama. Jag ser inget problem i detta, hon vill ju inte "bli av" med sina barn eller nåt sånt, för att hon tröttnat på dem eller ångrat att hon skaffat dem. Hon DRÖMMER bara om att resa. Om Carolina nu har läst denna blogg borde hon ju veta hur mycket Nicolina trivs hos sin mormor.
Och behöver jag tillägga att din blogg är bäst! :)
Vilma: Ååh, såna som du gör bloggen värd all möda! :) och oroa dig inte, bloggen kommer nog finnas kvar ett tag ännu ;) Kramar
Hej Janina!
Jag har följt din blogg sedan November 2010. Jag har läst den troget varje dag och det är en av mina favoritbloggar genom tiderna. Du får aldrig sluta blogga, det har blivit min rutin att på morgonen gör man frukost och checkar din blogg, haha. :)
Jag ser upp till dig starkt och du är en stark person. Du är en helt otroligt bra mamma (eftersom du driver en blogg om dina små barn, annars vet jag ju inte hur du är personligen, men förhoppningsvis är du som du är på bloggen i RL!) Jag tycker att du har två underbara döttrar, jag har fått mycket tips ifrån dig Janina, du har fått mig att längta till barn fast jag igentligen inte ville ha några innan. Men nu vill jag, jag har fått många tips så i framtiden kanske jag får ett litet barn (nu pratar vi några år i framtiden)
Lycka till Janina, jag önskar dig, Nicolina, Joline och Daniel all lycka, kramar från mig. :)
Det är bara barnens föräldrar som vet vad barnen klarar av. Upp till var och en att göra som man vill. Jag tror ju inte att janina och daniel skulle fara iväg en vecka om de vet att joline eller nicolina skulle må dåligt av det! Kan bli riktit trött på fula kommentarer, tänk dem, men skriv dem inte!
Janina skrev att hon drömmer, OBSERVERA DRÖMMER om att få åka till Thailand i ca 1 vecka över nästa nyår utan barnen, DRÖMMER!! Sen så VET jag att det finns även andra föräldrar som faktiskt inte bara drömmer utan också åker iväg på semester i 1 vecka och lämnar barnen hos sin mormor eller farmor. Även de om tar en alkoholsemester i en vecka utan barnen! Och knappast räknas Nicolinas och Jolines mormor som främling för dem. Jag blir så jäkla irriterad på vilken halibalik det ska vara bara för att Janina skrev att hon DRÖMMER om att få åka till Thailand över nyåret. Och sen som du sa, du har inga egna barn, ja då vet du ju inte riktigt mycket mer än allt som står i boken heller. Men om det är så himla hemsk att Janina och Daniel drömmer om sånt så tycker jag att du själv ska lägga på minnet att aldrig själv drömma om någonting liknand när du skaffar familj, vare sig det är din och din framtidas mans smekmånad eller något. För visst är det lätt att peka och säga att "oj du är så oansvarig, stackars ungar" … Jag tror, eller VET att Både Janina och Daniel tänker igenom och prioriterar deras barn före någoting annat.
Sv: Ja, som sagt, det är upp till dig, men en vecka är väldigt mycket för en ettåring, det kan du inte neka till. Sedan om du vill utsätta dina barn för det eller inte är givetvis upp till dig, men det är klart att folk reagerar, dom tänker ju på dina barn!
Det är inte mitt problem utan ditt och jag tycker att du verkar vara en väldigt bra och kärleksfull mamma, så missförstå mig inte, men i detta så har jag ingen förståelse helt enkelt. Jag har själv en fruktansvärd separationsångest och det har enligt psykologer att göra med att min pappa var borta i veckor i sträck när jag var liten i lumpen så jag bara var hemma hos mamma. Det påverkar tyvärr mer än man tror i många fall, men som sagt – ditt ansvar. Ingen kan tala om för dig hur du ska göra, men att neka till fakta är bara barnsligt.
Sv: Jag skrev ju precis att jag tog för givet att du vet bäst om dina barn, men en ettåring mår inte bra av att vara utan sina föräldrar i EN VECKA. Du har ju själv medvetet skaffat barn, då måste du väl vara beredd på att dom behöver dig i början, även om det är viktigt med egentid så innebär det inte en vecka.
Jag har inga barn, men sladdsystrar och jag var 15 när de kom och har alltså varit i vuxen ålder när de växt upp.
Nu har jag inte mina psykologiböcker här så jag kan inte citera nu, men små barn under tre år har ingen riktig tidsuppfattning och att lämna bort stackars Joline när hon är ett år i mer än en helg är oansvarigt, det måste du ju förstå själv.
http://www.alltforforaldrar.se/page/artikel/bebisen-6-9-manader-vill-inte-bli-lamnad