JANINAS

Idag efter Nicolinas lunch så kunde jag inte bestämma mig för om jag skulle dammsuga eller gå ut på promenad, men eftersom regnet inte kunde bestämma sig om det ville stanna kvar i de tunga molnen eller ösa ner över oss så tyckte jag att det var säkrast att dammsuga istället.
Så det gjorde vi. Nicolina tyckte det var jätte intressant och följde tätt efter mig överallt jag gick, sen när jag skulle dammsuga i köket så kröp hon in i sovrummet istället, och förstås så tänkte jag inte mer på det, hon brukar ju vara där flera gånger varje dag och leka med min handväska eller sina gosedjur.
Hon hann bara vara där ett ögonblick tills jag var färdig med köket, när jag just kom in i sovrummet så hörde jag ljudet av skarpt glas som föll i golvet, och Nicolina som började gråta. Hon hade dragit ner prydnads lampan som står på fönsterbrädet. 
Jag blev så rädd så jag slängde dammsugaren och sprang dit, utan att ens lägga av dammsugaren, tog upp Nicolina och kollade henne om något hade hänt. Först såg allt helt okej ut, bara en skråma i pannan.

Efter bara några sekunder blev skråman ljusblå, och sen mörkare och mörkare, fort började skråman bukta utåt och blöda lite, den blev en bula som jag tyckte växte mer och mer för varje sekund. 
Eftersom jag själv haft rätt så många bulor i mina dar så sprang jag direkt till köket och la två isbitar i en liten plastpåse, för att kyla ner bulan och stoppa den från att växa mer.
Mitt hjärta dunkade så hårt och jag blev helt svag och skakig i hela kroppen, min stackars lilla älskling!
Det tog dock inte länge alls innan hon slutade gråta, men någon is ville hon inte ha på bulan så den lämnade kvar lite längre än nödvändigt. 

Egentligen så tror jag att det var jag som blev mer skärrad, jag gjorde som alla andra mammor skulle gjort, och kände mig skyldig till alltihop, även om jag innerst inne visste att det inte fanns något jag kunde gjort för att hindra olyckan. 
Hon har aldrig tidigare visat sig intresserad av att dra ner lampan, och hon har varit där inne så många gånger förut utan att göra något ”farligt”, så jag tänkte inte mer på det. 
Nu i efterhand kommer jag nog ändå bli orolig om jag ser att hon kryper in i sovrummet, så sladden till lampan måste vi gömma på något vis. 

Ikväll har hon varit precis lika glad och lekfull som hon alltid är, så någon större skada blev det nog inte. 
Just nu leker hon i väntan på att få sin kvällsgröt, som moster ska ge, sen blir det lite varm mjölk på och så tar vi natten! 

Ikväll, en glad Nicolina som busar med pappa :)