Denna morgon slängde jag lillskiten på pakethållaren och cyklade ner till Kaffestugan.
Där fanns pappa, han klippte gräset. Vi pratade en stund och Nicolina var lite blyg, hon förstod nog inte varför han var där och varför han hade så konstiga kläder på sig (arbetskläderna) :)
Innan vi for hem lekte vi lite i den förfallna lekparken, Herregud säger jag bara, de skulle kunna fixa upp den liiiiite åtminstone! Den är precis likadan som när jag var liten, fast i mycket sämre skick nu förstås.
Nicolina har varit riktigt glad hittills idag, och det gör mig glad också! :) Hon har skrattat och kramats och busat, ätit med god aptit och ”bett” om mera mat hela två gånger.
Nu sover miraklet så jag ska passa på att sola, en timme är mitt mål. 30 minuter på vardera sida. Det kan ju förstås hända att Nicolina vaknar före det, men vi får hålla tummarna att jag hinner sola lika länge på båda sidorna!
Därför bär det av ut i solen nu.
