JANINAS

Priset för sämsta mamman går till…

Alltså fyfaa-an för mig, jag säger bara det!

Denhär dagen har nog börjat så uselt som den bara kan. Det som absolut inte får hända, hände imorse kring 08. Jag vaknade av en kraftig duns och förstod genast vad det var. Jag hann knappt vakna innan jag flög över sängen med hjärtat i halsgropen och lyfte upp en ledsen Milou från golvet. Stackarn hade rullat av sängen! Jag och Daniel har pratat om dethär så många gånger, och när jag hörde smällen skrek jag åt honom NU FÖLL HON I GOLVET!  Jag hade somnat när jag ammat henne och därför ”glömt bort” att flytta henne tillbaks mellan oss, så hon hade rullat två varv och av sängen. Jag såg framför mig hur hon skulle börja kaskadspy och aldrig bli sig själv igen, men efter att jag suttit och tröstat henne en stund kunde vi konstatera att hon bara slagit i pannan och inte så väldigt hårt med tanke på att bulan inte ens var i närheten av så hemsk som vi vet att de kan bli.

När hon lugnat sig började jag googla på bebisar som fallit från sängar och märkte rätt snabbt att det är mer regel än undantag att de nångång faller från lite högre höjd. Klart som korvspad att det ska undvikas, men ibland händer det i alla fall. Dessutom är pannan mer tålig än bakhuvudet eftersom skallbenet är som tjockast över pannan, så på så sätt landade hon på ”bästa” sätt även om det ser så hemskt ut med en bula på en så liten en. Nicolina rullade av sängen hon också en gång, men som tur så var vi stökiga redan då och hade en stor klädhög som hon landade på. Därför hände inget förutom att hon blev rädd, men jag minns ju ändå hur dålig jag kände mig efteråt.

Och som grädde på moset denna morgon stövlade Nicolina upprört in en stund senare med sitt vattenglas med tanden i som hon tappade igår. TANDFEN HADE GLÖMT BORT HENNE! Jag stirrade storögt på Daniel som i sin tur skakade på huvudet och suckade. Hur kunde jag glömma?! Första tanden hon tappar, och jag kommer inte ens ihåg att agera tandfe. Nog fan är det usligt ibland.

Första bästa förklaring jag kunde komma på var att tandfen förmodligen haft så många andra tänder att plocka upp, att hon kanske blivit utan småpengar innan hon kom hit. Kanske har hon jobbat hela natten med att samla mjölktänder att hon inte hann flyga hem för att hämta mer pengar innan det var morgon. Hon kommer säkert inatt istället, och säkert kommer hon hit först då för att försäkra sig om att Nicolina inte blir utan peng. Och säkert lägger hon dit en extra peng som ursäkt, fast det sa jag inte åt Nicolina eftersom jag uppenbarligen inte kan minnas viktiga saker numera. Suck.

Skapa en blogg på Vimedbarn.se du också, klicka här! Och du har väl inte missat topplistorna, klicka här!
Kommentarer

Lämna ett svar

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
  1. Linda

    Jag tycker inte du är en sålig mamma men har du tänkt på att du i så fall är lika ”dålig mamma” som Daniel är ”dålig pappa”? Det där är ju ert bådas ansvar!

  2. Pjumas

    Vet så den känslan, vår fröken har oxå fallit i golvet på precis samma sätt. Och pånytt några månder senare, men då hade hon börjat backa i sängen så hon trilla ner från fotändan :/ men man känner sig verkligen som världens sämsta mamma just då!

  3. Karin

    Ja usch för den där känslan! Vår son föll också från vår säng när han var liten och hade lärt sig rulla runt. Vi hade ju inte tänkt efter och lade honom där för att sova som vanligt och efter en stund hördes en hög duns. Tur så hade vi också en tjock matta brevid sängen så han stötte sig inte, skrämde sig nog bara. Men fy fan för den där känslan alltså när man förstår vad som hänt och innan man har fått barnet lugnat och vet att allt är ok, usch :(

  4. Myran

    Va inte för hård mot dig själv! Det går så fort. Även om man är precis bredvid är det inte alltid man hinner förhindra ett fall, kan ju sitta på golvet precis bredvid och leka men ändå händer en olycka. Oftast låter smällen värre än vad det är, som tur är!

    Läst din blogg sen Nicolina va bebis, galet va åren går fort, stora tjejen nu som tappar tänder! Tycker du är as grym!! Ung cool bra morsa! Alltid velat va ung mamma själv men det blir inte alltid som man tänkt, fyller snart 33 och inga barn. Va nog flera år sen jag kommenterade i bloggen, nu med instagram blir det mest att jag gillar och kommenterar där. Men kollar/läser din blogg dagligen!

  5. Emilia

    oj vilken morgon ni haft!! :( SKÖNT att det gick så pass bra med lillan som det gjorde!! :) Och Nicolina får en lyckligare morron imorgon istället.. men bättre sent än aldrig…?!? ;))

  6. Tina

    Nej var inte så hård mot dej själv. Vet hur det känns med större bebis som rullar av sängen men det blev nog bra också efter lite tröst! Å med tre barn har ni mycket å tänka på men förstår att första tanden på första barnet å att agera tandfé är en sak man vill minnas! Bra att du var så snabb med förklaring! :) Å hoppas ni får en bättre start på dagen imorgon. Kram på er!

  7. Lotta

    Det är nog ganska vanligt att barn och bebisar ramlar ur sängen och oftast går det nog bra. Jag tror att det är för att dom är så avslappnade och mjuka i kroppen när de är små (och sover). Vi hade dock lite otur när vår son föll ur vår säng när han var 2år, vi hade just renoverat och hade inga sängbord utan sänglamporna stod på golvet bredvid sängen och så råkade han slå huvudet i den :( han fick ett sår i huvudet och vi fick åka till akuten och få det limmat, fast det visade sig när det slutade blöda att såret inte var så stort heller. Det var jätte hemskt då, men inte har han några men av det idag mera :)

  8. Rebecca

    Åh jag förstår känslan. När min lillebror var i Milous ålder var jag ensam hemma (jag var ca 13 år) och han sov på övervåningen. Jag sitter i vardagsrummet och hör en duns följt av gallskrik, springer upp och ser blod i hela ansiktet. Han har ramlat ut och slagit tinningen i sänggaveln och fått ett jack… Såklart såg det värre ut än vad det var, han blev tejpad på akuten och tyckte inte alls det var så farligt efter att han blivit tröstad. Idag är han 10 år och har inga men eller märken eller så efter det som hände. Det är ju ”tur” ändå att de är så mjuka när de är små. :) Tack för em fin blogg! :)

  9. Anonym

    Alltså ja diggar dej så myki. Vissa mammabloggare lägger upp den perfekta fasaden att inget är ett problem o fast man har 3 barn så går allt som på räls. Du har 3 barn varför sku du koma ihåg allting, myki stress å myki barn klart man glömmer! Å dedär Milou ja de e svårt fö en mamma när de händer men det HÄNDER ofta. Men ingen sku aldrig prat om de! Du kanske int fick den bästa start på dagen men du ska veta att ja verkligen gillar dej o din ärliga blogg! :)

stats