Just nu gör jag och Nicolina vårt bästa för att väcka pappa. Vi bestämde igår kväll att vi skulle ut på promenad nu på morgonen, och han gick med på att bli väckt före 9, men som vanligt så är det lättare sagt än gjort ;) Vi tar en kort paus nu före vi ska rusa in i sovrummet och hoppa i sängen igen.
Hur är ni på morgonen? Är ni morgontrötta och svårväckta? Eller är ni som jag, och nästan springer upp ur sängen genast när larmet går?
Jag har alltid varit morgonpigg, alltid varit första som stigit upp och jag försover mig nästan aldrig.
Det har både fördelar och nackdelar. När man har en unge är det bra att vara morgonpigg, men när jag nångång får möjlighet att få sovmorgon så skulle jag gärna sova längre än till 8.
Det här kan man ju sysselsätta sig med på morgonen också, springa runt med fingerdockor :) Det har jag gjort idag. Dockorna har Nicolina fått av moster Jessica.
Jag är varken en morgonmänniska eller kvällsmänniska. Lägger mig gärna vid 22 och kliver helst inte upp innan 08. Dock måste jag ju då barnen oftast vaknar runt 07, men jag är INTE vaken då när jag kliver upp ;) Första timmen på dagen går jag runt som en zombie. Min trötthet beror nog mycket på att Alicia fortfarande vaknar på natten. För innan hon föddes så kunde jag frivilligt kliva upp vid 07 för att i lugn och ro sitta och dricka en kopp te på morgonen innan Bella vaknade (hon vaknade aldrig före 08 innan).
Jag är som du och det har jag mitt barn att tacka för :) före jag fick barn var jag allt en riktig sömntuta och sov minst till 11 på helgerna.