Snön kom äntligen för nån dag sen och det har varit rätt kallt sen dess. 13 minus har vi haft det igår och idag, så mycket bättre än fyra plus tycker jag. Luften blir så fräsch och härlig när det är kallt, så bara man klär på sig ordentligt är det perfekt.
Det har inte kommit så värst mycket snö ännu så pulkbacken får vänta lite till, istället gjorde vi något annat skoj idag. Vi var till simhallen, vilket var alldeles för länge sen sist. Det märktes tydligt på barnen. Nicolina (som alltid älskat vatten) var alldeles överenergisk och plaskade på vilt och fick kallsup efter kallsup. Och Joline, vår lilla räddhare, satt och skakade första halvtimmen både av rädsla och för att hon frös. Läppen darrade och hon klamrade sig fast vid oss när vi var i den lite större barnbassängen. Till sist släppte nerverna för henne också och hon vågade släppa taget om oss och leka i babybassängen. Måste verkligen börja simma minst en gång i månaden, förut var vi ju rätt ofta men sen vi flyttade hit har det inte blivit av en enda gång.
Ikväll har jag varit ut på en promenad helt själv, vilket inte händer så ofta. Vi går oftast ut hela familjen en gång om dagen men ikväll orkade ingen följa med. För mig är det viktigt att röra på mig dagligen och även om jag tycker det är tråkigt att gå själv så var det skönt. Luften var kall och frisk. När jag kom hem stretchade jag och gjorde några benövningar, så nu får resten av kvällen gå i lugnets tecken.
Var ni till Jeppis å simma? Jag har länge tänkt att vi ska fara, men det känns så nervöst att ta med sig ett barn till simhallen… han älskar vatten, men det är allt det där ombytet och duschandet som gör mig nervös. Kakelgolvet är ju halt där i duschrummet :P
JANINA SVARAR: Jepp det var vi! Jag var ofta med Nicolina när vi bodde i Vasa, var lite nervöst när man var ensam och hon var inte ens två när jag började simma med henne. Men hon älskade det! Vad gäller det hala golvet så går det nog bra bara man tar det försiktigt :) Jag brukar bära Joline och ifall hon vill gå själv måste hon hålla mig i handen. Nicolina har jag varje gång påmint flera gånger om hur halt golvet är så hon har gått försiktigt hon också. Det är ju bara en liten bit mellan bassäng och dusch så det brukar oftast gå smidigt :) När Joline var mindre (innan hon började krypa eller gå) höll jag henne i famnen när hon skulle duschas, och sen la jag henne att sitta på golvet bredvid när det var min tur. Där fick hon sitta och plaska. Ombytet brukar gå bra när jag har med bara ett barn, men när jag har båda brukar de ha en tendens att vilja smyga runt bland skåpen och lyder de inte när jag säger att de ska stanna vid vårt skåp så tycker jag inte det är hela världen ifall de går omkring där själva. De slipper ju ingenstans och nånstans måste man ju dra en gräns, vill inte springa runt i trosorna och dra till oss ännu mer uppmärksamhet ;) Klarar jag det med mina två yrväder gör nog du det också! ;D