Är det något jag (vi) saknar så är det Vasa. Vi bodde där i 6 år före vi flyttade till Nykarleby i december 2012. Jag saknar allt, allt från lägenheten till området till människorna. Jag saknar stämningen där kring jul, hur solen oftast sken alla årstider. ”Finlands soligaste stad”, är så mycket mer än bara en vacker stad för mig.
Jag minns hur jag som 16 åring vantrivdes i Vasa. Vi hade precis flyttat in i vår första egna lägenhet, en etta på Malmögatan. Visst gillade jag området, men att bo i en stad kändes inte som jag. Jag hade vuxit upp i lilla Oravais och tyckte att en by på landet kändes mycket mer som hemma. När vi bott där ett halvår föddes Nicolina och efter det ändrades allt. Då var jag ingen tonåring längre som ville hem till Oravais på helgerna, plötsligt blev jag vuxen och jag började tycka att Vasa var mycket mer passligt åt oss som småbarnsfamilj. Där var det aldrig tyst, det fanns alltid något att göra. Många lekparker och många promenadsträckor.
När vi i oktober 2011, när jag var gravid i v. 38, flyttade till Brändö trodde vi att det skulle kännas konstigt. Vi hade i princip alltid bott i centrum och trivdes bäst så. Men området vi flyttade till då var bara så himla bra. Nära till allt och vi kände oss som hemma med en gång. Nicolina pratar ofta om vårt hem i stan, hon undrar varför det bor andra människor där nu och säger att hon saknar sitt hem där. Även om hon trivs här så anser hon fortfarande att hon hör hemma i Vasa också.
Om vi inte kommer oss till Linköping så vill jag nog bo i Vasa när jag blir stor.
Bodde också på Sundsgatan i 2 år och flyttade för två år sen lite längre bort från centrum…ingen bra idé. Men nu efter all längtan tillbaka ska vi nu flytta tillbaka till Brändö, har aldrig känt mej så hemma som där! <3 En liten har vi också…som var i magen när vi bodde där senast.
Haha! Och för mig var det precis tvärtom! :D när vi bodde i Vasa 2006-2010 vantrivdes jag riktigt galet mycket och ville bara hem till Nykaabi hela tiden :)
JANINA SVARAR: Nämen! Vad konstig du e ;)
Själv flyttade jag ifrån Finland och Vasa för tre år sedan (växte upp där) och varje gång jag åker hem på besök slår det mej hur TYST och tomt det är. Nästan ingen trafik, lite människor (förutom när folk ska till jobbet och lunchtid). Passar nog bra som ’familjestad’ ;-) Åker hem på julen o de kommer bli så skönt med tysta, vita (hoppeligen) gator…
Jag får också lite dryygt då man kollar på dina bilder från Brändö… Ha bott i huset strax ovanför lekparken vid Smulterö… Å utsikten där saknar jag nog.. Så härligt ställe va det.
”Love is where your heart is” så brukar get ju vara :) Fast man hur VILL trivas nånstans så går det inte om hjärtat är nån annanstans.. Om 1 år måste jag flytta bort från Vasa pga studier och det kommer bli hemskt, eftersom mitt hjärta alltid kommer vara i Vasa :)
Jag förstår dig!
Och skulle jag någonsin flytta tillbaka till Finland ,så finns det inget annat alternativ än Vasa.
Kram till er.
/Helena N