JANINAS

– Jaa, det var ju tänkt att det skulle bli tidigast när jag gick på trean, jag har aldrig ljugit om våra planer men i september-oktober började vi tänka om. Vi tänkte noga över allt och kom fram till att vi inte alls vill ha så många år mellan barnen (Nicolina skulle gå i skolan när nästa kommer om vi skulle vänta så länge som vi ”borde”), vi vände och vred på alla möjliga alternativ men det här kändes som rätt för oss. Om man ska gå efter vilken tid i livet som passar en bäst, så lär det nog aldrig passa. Inte är det perfekt tajming nu, men om vi väntat tills vi gått ut skolan så skulle vi antagligen vilja börja arbeta och då skulle det inte heller kännas som rätt tillfälle. 

Var den här graviditeten planerad eller ”spontan”? I och med att du sagt att du ska vänta tills du är färdig med skolan. :) Hur reagerade era föräldrar på detta, förvånade? Väntat?

.. Sen har den här frågan inget med din graviditet att göra men jag undrar om daniels tatueringar står för ngt speciellt? Vad din står för har du ju redan skrivit. :D

– Som sagt så ändrade vi planerna och graviditeten var nog planerad :) väl planerad dessutom! Våra föräldrar blev bara glada, även de hade haft sina små misstankar om att jag var gravid eftersom de också läser bloggen ;)

Egentligen är det bara tatueringarna på hans skulderblad som betyder något speciellt. Eftersom han är född den 22 november, så är han mittemellan två stjärntecken (skorpion och skytte) så han har alltså två stjärntecken vilket inte är så vanligt. 

Hur gör du med skolan? fortsätter du som vanligt eller tar du ledigt? :)

– Jag går färdigt det här året, sen tar jag mammaledigt ett år och fortsätter igen hösten 2012. Efter det året har vi praktik i ett helt år, och praktiken kan jag lika gärna fixa i Sverige om jag hittar en plats, så det har vi tänkt att jag ska göra. Alltså skjuter jag bara upp tvåan ett år, så när min klass går sista året går jag andra :) 

Hej!
Jag undrar ifall ni har bestämt er på Malmö eller om nu funderar på andra städer också? Vilka i så fall? Vill ni mest bo i en storstad?

– Inget är bestämt ännu. Daniel har en dröm om att bli anställd av ett företag som ligger i Stockholm, och eftersom det bara är han som kommer arbeta heltid i början så flyttar vi dit där han får jobb. Vi siktar på att bo i södra delen av Sverige. 

Har du några tips på hur man kan ”övertala” sin pojkvän att skaffa barn. Vi har varit tilsammans snart 3år o jag tycker att de sku va dags så småningom :)

– Liknande frågor har jag faktiskt fått flera gånger. Oavsett om man vill övertala, eller bara försöka övertyga sin pojkvän om att det är dags, så tycker jag inte man ska försöka få honom att ändra åsikt ifall han verkligen inte vill. Visst kan man förklara hur man resonerar, men om han fortfarande inte vill så ska man acceptera det också. Jag tror inte det slutar bra om man har övertalat sin pojkvän att bli pappa om han inte är redo ännu. 

Blev du gravid på första försöket eller hur länge försökte ni?

– På andra försöket. Till en början ville vi ju ha en septemberbebis, men nu är vi bara glada över att det blev en månad senare för nu när vi har satt in oss i situationen känns det som en mycket bättre månad och allt annat passar mycket bättre också :) 

när e bf?

– BF är inte helt bestämt ännu eftersom jag inte ens varit på inskrivning ännu, men när jag ringde och bokade tid sa damen på MVC att det är den 19 oktober :)

Denna fråga har inte alls med denna sak att göra, men jag undrar hur många läsare du har per dag på ett ungefär? (:

– 550 – 750.

Hur många barn vill du/ni ha? Har du ändrat dig med antal efter att ha fått nicolina? Tänkte eftersom man vet mer vad det handlar om!

– Jag har alltid velat ha 2-3 barn, det har Daniel också. Så vi har inte ändrat åsikt :)

Jag undrar om detta kommer att dröja ut på er flytt till sverige?

– Kanske. Inte nödvändigtvis, men eftersom jag skjuter upp skolan ett år så kan det hända att flytten också blir uppskjuten ½-1 år. Men inte längre än så isåfall.

jag vet eller ja tror att ni knappast ångrar detta Men skulle du inte ha velat gå färdigt skolan först?

– Självklart skulle det vara skönt att ha gått färdigt skolan, men skolan är inget som stoppar oss från att ge ett syskon åt Nicolina i passlig ålder. Vi resonerar som så, att vad gör det om 10 år ifall jag blev färdig med skolan ett år senare än planerat, när vi har två barn som har stor nytta av varandra och kan glädjas med varandra genom hela livet? Visst kan man vara nära ett syskon som är 5-10 år äldre också, men jag som har en syster som bara är 2½ år äldre än mig vet hur bra jag har haft det som har fått växa upp med henne och vilket band man får till ett syskon som är så nära i åldern. Man är liksom på samma nivå genom hela livet.

Vilket kön som än kommer så blir det älskat men hoppas ni kanske lite att det skulle komma en liten pojke?

– Vi hoppas faktiskt lite på en tjej. Eftersom vi lyckades få en så passlig åldersskillnad, så skulle det vara roligt med en syster så de kan stötta varandra och berätta hemlisar som bara tjejer förstår. Samtidigt så skulle det också vara roligt med en kille, vi har inget behov att ha ”en av varje sort”, men en lillebror skulle nog säkert Nicolina tycka om också :) Så det har ingen betydelse vad det blir, bara det blir en frisk baby!

sedan om vi tänker längre fram till förlåssningen vad skulle du VILJA att skulle gå annorlunda (typ snabare förlossning, komma igång av sig själv, bedlvning mm)

– Jag har inte tänkt så mycket på det ännu. Förra förlossningen gick jätte bra tyckte jag, fast krystningsskedet skulle gärna få gå lite snabbare eftersom det gjorde som mest ont just då tyckte jag (förra gången dröjde det 40 minuter). Jag blev dessutom igångsatt förra gången vilket jag hoppas jag slipper denna gång.

va e de som har fått endel av läsarna att mistänkä att du var gravid? Jag har nämligen inte vad jag vet missat något inlägg men kanske jag inte läst mellan raderna och trott på det du skrev om att ni skulle vänta några år med nästa barn, ja inte vet jag:) Du kan kanske int svara på den men du kan be någon läsare svara på det om du vill?

– Möjligtvis att jag avslöjade att jag fått världens bästa Alla hjärtans dag present? Eller att jag varit trött? Eller mått illa? :) 

Hur klarar ni er ekonomiskt?

– På samma sätt som vi klarat oss hittills. Daniel gör sitt bästa hela tiden för att få deltidsjobb, men eftersom han inte kan finska och de flesta kräver att man kan det så går det inte precis bra. Men vi gör vårt bästa, och även om vi inte tycker om att leva på stöd så går det ju faktiskt riktigt bra. Har man både varit mammaledig och studerat så vet man att man får mer pengar om man är hemma med barnen, så frågan borde nog lyda ”hur har ni klarat av att studera och dessutom ha barn?” ;)

Vi har båda två sökt sommararbete till flera olika ställen, så nu kan vi bara hålla tummarna och hoppas att vi får jobb båda två så vi kan spara ihop lite större summor. 

Vad tycker Daniel om att du är gravid, IGEN?

– Haha, det låter som att jag varit gravid många gånger? :) Det är ju ”bara” andra gången, och väl planerat så han blev jätte glad :)

Hur tycker du att ett förhållande ska vara innan man bestämmer sig för att få barn tillsammans?

– Man ska kunna lita på varandra, förstå och acceptera. Man ska ha ett stadigt förhållande och framför allt, BÅDA ska vara med på att skaffa barn! Det finns mycket annat men det är mest självklara saker. 

Tycker du att man är korkad om man bestämmer sig för att behålla barnet vid 17-18årsålder?

– Om JAG tycker man är korkad? Jag som blev gravid när jag var 16? :) Nej jag tycker inte alls det är korkat. Det beror förstås på hurdan person man är och om man är redo att ta så stort ansvar.

Hur kan man få ett lite bråkigt (inte värsta stora bråkförhållande) förhållande bättre?

– Lyssna på varandra och PRATA istället för att ”springa” ifrån problemen. Före vi fick Nicolina så gjorde vi faktiskt så, om vi började bråka så gick var och en hem till sig och var sura istället för att lösa problemet. Vi var som alla andra ungdomar. När jag blev gravid satte jag ner foten och la en ny regel, att prata tills problemet var löst och vi båda kände att vi hade fått sagt det vi ville, och det gör allt SÅ mycket enklare :)

Är du och Daniel HELA tiden? Eller visst, ni är sambos och förlovade, men händer det inte att Daniel vill ut ibland och hänga med sina vänner? Hur säger han det till dig då? Känns det inte tomt utan honom?

– Jag antar att du menar om vi är tillsammans hela tiden? För det mesta – Ja, det händer inte så ofta numera att han vill ut och festa, och när han vill det så är det fritt fram. Ibland om jag verkligen inte vill att han ska fara av en eller annan orsak, så säger jag det och oftast stannar han hemma då, men inte känns det TOMT utan honom, jag har ju Nicolina och om han far någonstans så far han oftast kring 20-21 på kvällen så då ska jag ju endå lägga mig snart så det känns inte så märkvärdigt. Han säger nog bara rakt ut att det är något speciellt på krogen och att han vill dit, inte behöver han ha någon speciell orsak.