JANINAS

Dagen började tidigt idag, redan 6:30 närmare bestämt. Jag var på bra humör från första stund jag slog upp ögonen för idag klockan 10 skulle jag ju iväg på dendär hemliga grejen som jag nämnde igår (mer om det så småningom! Be patient ♥). Sen hann vi bara vara hemma en stund så kom våra afrikaner hit. Ni vet, min syster och hennes familj har ju bott i Afrika de senaste 2-3 åren så vi träffar dem därför väldigt sällan. Men nu är systern och systersonen hemma på en minisemester och idag fick vi då träffa dem. Vilmer har blivit så stor redan (2,5 år, han fyller för övrig på samma dag som Nicolina (och nästan samma tidpunkt dessutom) vilket jag tycker är skithäftigt!) och minns oss så bra fastän han sett oss så sällan.

Under tiden de var här hann vi både fika, leka, prata och så hade Jessica med sig sina saxar (hon är frisör) så hon passade på att kapa av mig håret. Det var ju verkligen så slitet och jag var redo för en förändring, så fastän jag skrattade lite nervöst samtidigt som långa hårtussar föll till golvet så är jag SÅ nöjd att jag vågade. Varför gör vi tjejer håret till så stor grej? Och främst, varför är man så rädd om sitt långa hår när det är i så dåligt skick att det ändå inte ser bra ut? Håret som fanns längst ner i topparna har hängt med genom två graviditeter och det mina vänner, sätter sina spår. Så nu ska jag njuta av denna förändring ett tag och sen när jag vill ha långt igen så kommer det vara mycket finare när det växer ut. Ifall jag vill ha långt hår igen vill säga.

Bättre bild får ni troligtvis imorgon!