JANINAS

Igår var det exakt 2 månader tills bebis är beräknad att födas, och jag missade helt det datumet! Min mamma påpekade det idag, bra att någon håller reda på dagarna ;)

Hur som helst. TVÅ månader, förstår inte hur tiden har kunnat gå så snabbt de senaste månaderna. I början när jag mådde sådär brutalt illa så kändes det som att tiden stod stilla, men efter vecka 16 när jag började må bättre rullade veckorna iväg allt snabbare. Efter vecka 20 har det gått nästan FÖR snabbt.

60 dagar kvar, 8 veckor och 4 dagar med andra ord. Bebis kan komma senare, men hon kan också komma före. Förlossningen rusar mot mig med stormsteg men jag är inte det minsta nervös faktiskt. Ännu. Förra gången födde jag med ingen som helst smärtlindring förutom en lokalbedövning (PCB spruta), före Nicolina var ute hade jag haft kraftiga värkar i 9 timmar, och krystat i 40 minuter. Jag hoppas det går lika bra denna gång, och att jag ännu en gång överlever smärtan som i det ögonblicket känns omöjlig att ta sig igenom levandes. Det gör trots allt djävulskt ont att föda. Det går inte att jämföra den smärtan med något, man kan inte säga ”om jag klarat det så klarar jag väl att föda barn..”. Alla klarar av att föda, men det finns inget som gör lika ont.