När man lägger Joline på skötbordet blir hon alltid lugn, klär man av henne alla kläder och blöjan blir hon helt vild. Hon sparkar vilt med benen och viftar runt med armarna, greppar tag i alla klädesplagg som ligger i närheten och drar dem över huvudet, buffar ner mjukisråttan i roskisen nedanför och pratar intensivt med räkan ovanför henne och gula gubben på väggen bredvid. Efter en stund ligger hon nästan tvärs över bordet, man kan verkligen inte lita på att hon hålls där man lägger henne.
Hon är annars en väldigt lugn liten fjärt, hon härjar inte på som sin storasyster gjorde i samma ålder. Hon testar förstås redan vad vi går med på och nog gillar hon famnen mest, men hon accepterar oftast att vi inte alltid kan ha henne på armen och verkar vara en såndär typ som kan sitta för sig själv och vara nöjd med det hon har.
Vilken lättnad att veta att vi inte bara kan skapa kolikbebisar som är uppe på nätterna och skriker på dagarna, man kunde nästan tro att Joline inte ens är vår, så lättskött som hon är.
Javisst är det väl för härligt med barn nr: 2 som är snäll o rar och kan ligga för sig själv stundvis på golvet !! Min äldsta (Josefine 2.5år) hade kolik i 3 månader och ja trodde på sant jag skulle bli galen! Jag visste det inte då, men nu såhär efteråt kan jag säga att jag no hade en depression under den tiden. Jag tror inte hon log/skrattade alls dom första månaderna. Jag njöt inte alls att vara mammaledig.
Men nu med andra barnet ( 3månader) så njuter jag för fulla drag när hon sover 3 h i vagnen, när hon skrattar åt mig på skötbordet, när hon ligger och utvecklas på filten och fokuserar på allt med sin stora blåa ögon. Det är underbart =)
Jag tycker du har en jättebra blogg som jag brukar läsa nu och då ! Fina barn har du =)
URL: http://frukavander.blogspot.com
Låter bekant det där :-) Har själv en liten som inte hålls någonstans mera. Men också nöjdare än vad storebror var i samma ålder. Men småsyskon blir väl tåligare..
Ha det bra!
Lotta
Hon är så himla fin :) och du gör ett sånt bra jobb, du inspirerar! Kram på er.
Och att du int ha kalla Joline för Gunilla är väl också ett bra tecken, fniss! Tycker lilltjejen har växt och lärt sig mycket sen vi träffades sist. Måst nog träffas ASAP, helt innan hon är 10, haha. Påtal om träffis, vi kanske bokar in den redan imorgon kväll, måst höras mer under dagen imorgon om det passar för er och om int Tobbe är allt för trött efter jobbet. Hälsa med dig och ge tjejerna varsin puss från oss. Hoppas Pretty lady kom hem helskinnad! :) kram
Hurra för att våra -11 bebisar var så lugna med tanke på att våra första var kolikisar :)