Sitter och kollar igenom gamla foton och hittade mappen från förra sommaren. Tänk hur mycket barnen har ändrats på bara ett år, det är ju ganska självklart egentligen men ändå är det så fascinerande.
Förra sommaren kröp Joline bara och var rätt lugn, hängde bara med och var mest intresserad av att kolla på Nicolina. Nu springer de och jagar varandra och bygger kojor tillsammans. Hon förstår sig inte på alla lekar ännu och går Nicolina på nerverna ibland, men mestadels av tiden kommer de överens och Nicolina har ofta överseende med henne. Sen har hon fått ett hett temperament också, precis som sin mor och syster. Men ännu vill hon ofta vara i famnen och klänger i mina byxben. Att kramas och pussas tycker hon också om. Och så förstår hon jättemycket! Man kan prata med henne och förvänta sig att hon förstår det enklaste sakerna (om sånt som vi gör dagligen eller ofta).
Nicolina har blivit lång och väldigt pratsam. Ännu förra sommaren var det svårt för utomstående att förstå vissa meningar hon sa eftersom hon hade problem med vissa bokstäver. Nu pratar hon hur bra som helst och jag tror nog inte det är någon som inte skulle förstå vad hon säger nu. Några enstaka ord har hon ännu svårt med men det är förmodligen svårt att sluta säga vissa saker som hon sagt sen hon lärde sig prata. Sen förra sommaren har hon även fått ett större samvete. Hon kan ångra sig och be om ursäkt för något hon gjort för flera timmar sen. Man kan även diskutera saker med henne hur bra som helst utan att hon byter samtalsämne.
Våra underbara tjejer! Det finns nog inget mer givande än att få se er växa och utvecklas.
Oj vad dom har blivit stora ♥
Vad stora dom har blivit era fina barn :)
Underbart att få följa sina egna barns utveckling, något liknande väntar nog mig. :) Ha de bäst!