För det första, GRATTIS åt Nicolina som blev 7 månader igår! :)
–
Sent på fredag kväll mötte jag Daniel vid busstationen, vi kramades lääänge.
Det kändes så otroligt skönt att få se honom igen, jag kunde inte sluta se på honom när vi gick hem.
Det kändes nästan lite overkligt, fast han bara varit borta 2 veckor så kändes det som en evighet.
Överraskningen som han tidigare pratat om i telefon var att han var ledig till måndag, alltså 1 dag extra, så det var nice!
Innan han for hem kom han och såg på Nicolina som sov, sen satt vi på trappan och pratade en stund.
Klockan 12 igår kom han och skulle hämta mig och Nicolina. Hon började gråta när hon såg Daniel och ville bara vara i min famn, så om det var för att hon inte kände igen honom eller om hon märkte hur mycket hon har saknat honom vet vi inte, men jag hoppas innerligt på det sistnämnda!
Sen åkte vi iväg till stan. Vi for först till Citymarket och handlade mat, sen for vi direkt till lägenheten.
Här var det städat och fint, tack vare mig.
Igår myste vi bara, var ut på promenad och hyrde en film som vi ska se idag. Vädret är ju inte så fint men det regnar i alla fall inte, så en promenad eller två blir det nog idag också.
Imorgon blir det att åka hem igen och säga hejdå, bussen till Dragsvik far 16:55.
Tydligen är det 3 veckor tills vi ses igen, så vi får lov att njuta till max av den korta tid vi har tillsammans nu.
Nu har Daniel vaknat så jag och Nicolina ska lägga oss i sängen och mysa tillsammans med pappa :)
