JANINAS

Det känns konstigt att det bara gått 3 månader sen förlossningen, det känns som en evighet sedan. Samtidigt känns det som att hon är så ny ännu, men faktiskt så är hon ju ingen liten nyfödding längre.

Hon är fortfarande en riktig snuttfia och har händerna i munnen hela tiden. Har man henne i famnen rinner dreglet ner över ens arm, och det är nog inte länge kvar innan man får börja torka upp det från golvet där man stått. Däremot vill hon inte ha nappen, det funkade när hon var nyfödd men hon har nog inte haft den nu på 2,5 månader. Händerna är bäst. Hon har börjat ta tag i saker och föra dem till munnen, inte sådär att hon ser en grej och greppar medvetet tag om den, utan mer sådär som när hon t.ex. ligger i babygymmet och en leksak just och just nuddar vid hennes mage, så tar hon tag i den och för den till munnen. Samma sak när man smeker henne över magen, då tar hon tag i ens fingrar.

Hon är väldigt lättflirtad och ler nästan varje gång man pratar med henne. På dagarna när jag ammar så är hon väldigt nyfiken på allt runtomkring, och får vi ögonkontakt lägger hon genast på världens största smile så hon tappar bröstet och mjölken sprutar åt alla håll, haha!

Hon har börjat få syn på sina händer och armar, har hon en färgglad body så kan hon länge ligga och beundra sina armar.

Hon är vaken ganska mycket om dagarna och tar bara korta powernaps, ibland kan hon sova 2 timmar i sträck men det händer inte varje dag. Nätterna går om möjligt ännu bättre än förut, hon är inte längre vaken till 2-3 utan somnar kring 22-23 varje kväll. Äter 3-5 gånger per natt, vilket kan kännas ofta men det gör inget alls. Huvudsaken är att hon somnar om efter varje gång och inte stannar uppe flera timmar varje natt, som vissa andra gjorde (säger inga namn, men hon börjar på N).

3 månader tycker jag om. Då börjar det hända grejer och de ligger inte bara och är längre.