Hon gick med på att ta nappen i början, men sen plötsligt slutade hon. Nicolina accepterade nappen först vid 3 månader, och hon som inte ens klarade av att ha tummen i munnen när hon var liten och dessutom hade kolik, hade det väldigt jobbigt under sina skrikperioder. Men så började hon ha nappen och då fanns det något som fick tyst på henne.
De flesta med barn vet väl hur svårt det kan vara att sluta använda napp, men tänk hur svårt det kan bli när man ska sluta använda tummen! Den finns ju liksom alltid där, vi föräldrar kan inte ta bort den. Så nu ska vi försöka vänja henne med nappen istället. Det finns ju både bra och dåliga saker som följer med nappen, den kan som sagt vara svår att sluta använda, den kan förhindra talets utveckling och den kan orsaka sneda tänder om den används för mycket. Men så är den ju så bra att ha som tröst, en trygghet, och om inte annat så för att minska plötslig spädbarnsdöd som det sägs att den kan göra genom att barnet har den på natten och den ger hintar till hjärnan att fortsätta snutta, fortsätta andas.
Jag vet inte hur vi skulle orkat med alla Nicolinas utbrott när hon var liten, alla gånger hon haft feber, och alla gånger vi varit på butiken och hon försökt slicka på varuvagnen, om vi inte haft nappen. Den har varit vår räddare i nöden.
Imorse tog Joline nappen för första gången på läääänge. Hon hade som vanligt tummen i munnen, men gick med på att först smaka lite på nappen och sen börja snutta. Ibland försökte hon smyga in pekfingret och tummen under den, men då la jag mitt pekfinger emellan så hon började krama om fingret istället. Hon lyckades t.o.m. somna med den i munnen! Så nu ska vi varje dag försöka få henne att ha nappen istället, så vill hon förhoppningsvis snart ha den istället för tummen.
tycker du har en väldans mysig blogg =) tittar in lite då och då. är sjäv ung tvåbarns mamma =)
jag använde alltid nappen tills jag blev 4 år, och jag var tvungen att slänga den, sedan sög jag på tummen tills jag blev sju år!
Har de rakaste tänderna som finns, och det är inget fel på min tumme!
Ibland så är det gott att bevisa oddsen att de har fel! Mina tänder är ifrån mitt arv, jag & min pappa har precis likadana tänder, korta och hur raka som helst ! :)
Kram
Frusanna: Skillnaden är att Joline inte blir arg eller spyr av nappen, hon är intresserad av den och behöver bara lite hjälp att få den att hållas i munnen tills hon fått till rätt sugteknik. Just nu sitter hon faktiskt i min famn och är nöjd med nappen i munnen. Om hon reagerade som din son mot nappen så skulle vi givetvis inte "tvinga" henne att ha den.
Min son har en kompis som är 8 år och som suger på tummen och det är inte roligt för vännen, speciellt inte i skolan när den helt automatiskt åker i munnen mest hela tiden. Jag tycker nog nappen är bättre,den är som sagt lättare att få bort sen.
skönt ändå att ta tummen, den finns ju liksom alltid där :)
sv: åh vad bra! :D
men inte skadar det vell endå att ha tummen i munnen heller? knappast hon suger på den mer när hon är 15 anyway! och suger hon på tummen på natten är det ju samma som med nappen och plötslig spädbarnsdöd, mindre risk alltså.
vår färsking (4mån.) är oxo en riktig tumsugare, ettan och tvåan är båda nappbarn så blev en överraskning att inte lionel nu vill använda napp. har försökt flera gånger med den föjden att han bara blir arg och spyr tillsisst för att han tycker det är obehagligt, så varför truga likosm? för mig får han iallafall ha sin älskade tumme så länge han nu vill snutta på den.
nog för att nappen skulle vara skön att ha i bilen, det motsäger jag inte!
Jag sög på tummen då jag var liten, och ja "det går inte att ta bort den" är rätt ord, jag sög ennu på tummen då jag var ca 9-10 år. Men sen släppte det, nu är jag 17, och kan inte tänka mig att ha tummen i munnen längre ;)
Tycker också nappen är skönt att ha. Funkar det så varför inte!
Får se när Vilja kommer vilja bli nappfri. kommer nog dröja ;)