Dagens fråga

Vi planerade inte Nicolina, men det blev bra ändå! Nästa barn kommer bli planerat i alla fall, jag tänker inte bli gravid av misstag en gång till så det är vi noga med. Inte för att barnet skulle vara mer älskat om det är planerat, utan för att vi längtar efter spänningen att få köpa hem graviditetstester på förhand och få ett efterlängtat plus. Det låter kanske lite fånigt men det är så vi känner!
Jag tycker inte det är så stor skillnad om man planerar eller bara låter det hända. Om man vill ha barn och skiter i preventivmedel just därför så är det väl planerat hur man än ser på saken.  
Men en fördel med att planera är ju att man kan se till så det händer i ”rätt tillfälle i livet” så att säga. Om man inte skyddar sig och tänker ”det är inte säkert att jag ens blir gravid för det”, så är det ju inte precis planerat, och då kanske det inte riktigt passar att bli gravid just då. 
Men en nackdel med att planera som jag vet många gör, är att de vill ha ALLT innan de skaffar barn. Fast arbete, hus, äktenskap, stor bil, hela faderullan. Men tänk om det tar jätte länge innan man får det? Eller ifall man aldrig får det? Ångrar man sig att man väntade då?
Äh jag vet inte, som vi ser på saken just nu så tycker vi att det är bättre att planera, men man ska inte ha så höga krav när det gäller allt annat