Huden stramar åt på magen och den är ju inte mjuk och gosig såhär på slutet om någon trodde det, den är hård hela tiden även fast jag inte har en sammandragning, man känner att det ligger en bebis där inne, man känner inte de tjocka gosiga kinderna, nej man känner skelett, en kropp, man känner fötterna mot revbenen och det gör ont. Om hon ändå skulle nöja sig med sparkar nu som då, men denna lilla krabat gillar att ligga och vila med fötterna mot mina revben mest hela tiden, vid varje andetag känner jag fötterna hur tydligt som helst och det känns faktiskt rätt obehagligt.
Sen har jag värk i benen. Det är jobbigt bara att bära på magen hela tiden. I mina ben känns det som att jag sprungit 10 km, när jag bara står stilla känns det i fötterna som om jag stått och hållit i en 25 kilos betongsäck i någon timme, ni vet väl alla känslan när man bara vill sätta sig ner i soffan och slänga upp fötterna? Så känns det varje dag, oavsett om jag gått på stan eller bara varit hemma.
Det är jobbigt att sitta på golvet, vilket jag måste göra varje dag med Nicolina. Hon vill ju leka. Det är jobbigt att klä på henne, när hon sitter i min famn rutschar hon hela tiden iväg och det enklaste sättet har plötsligt blivit det svåraste. Sen att klä på mig själv tar ungefär 30% av dagens energi.
Sen tröttheten. Jag är trött i huvudet, i kroppen, oavsett om jag får sova 6 eller 10 timmar. Jag springer upp på toaletten minst 2 gånger per natt, vaknar varje gång jag vill vända på mig (det gör också ont), och så har jag det bara så obekvämt hela tiden. Nicolina väcker mig kring 6 varje morgon, och jag som faktiskt brukar vara pigg är inte ens i närheten av det längre. Jag känner att jag verkligen behöver få mer sömn nu på slutet, men det är omöjligt.
Idag är en sån dag.
Magen i vecka 17. Alla ni nya preggos där ute ska passa på och njuta, för det går inte när man väl når det som borde vara slutet.
Fin blogg, kämpa, så fixar du det :)
Kram!
tycker du har rätt att klaga!
jag tycker det är jobbigt, och då har jag inte ett litet barn att passa samtidigt :p men snart är det över för oss båda och vi får våra små undervärk i famnen istället! :)
Vilket tålamod du har! =)
Sara: Det är något helt annat nu på slutet än vad det var förra gången. Då orkade jag också mycket mer och hade inte alls lika mycket värk i ben och rygg som jag har nu, dessutom hade jag ingen Nicolina att sysselsätta då heller ;)
Emma: Nej inga känningar på förlossning ännu, bara vanliga förvärkar och sammandragningar :)
Oj, jag är inne på 11 dagars övertid och känner inte alls igen mig. Jag går upp och kissar om nätterna men har aldrig orkat räkna antal gånger. Magen är tung när jag ligger eller sitter konstigt och senaste dagarna har jag tappat orken och blivit riktigt trött. Men mysigt, det tycker jag att det är och min bebis skulle gärna få ligga kvar där ett tag till om det inte var för den enorma risk det innebär.
Tänk så olika vi alla kan ha det :) Hoppas er lilla kommer ut snart så du får må lite bättre igen :)
Hej! Kikar in, jag hittade din blogg just.
Drygt med övertid….jag hade en bra graviditet men de sista 9 dagarna vi gick över tiden kändes som en evighet!!! Trött, inga kläder som passade & man kunde inte shoppa….svullen! :) Ja ganska skönt när lillan väl kom ut. :) Spännande väntan nu då! Har du några känningar än? :) Förstår om många frågar så du behöver inte svara om det blir tjatigt & jobbigt :)
Hejsan hittade din blogg idag och tyckte den var väldigt intressant att läsa så kommer hålla ett öga på den. Själv ligger vi i tillverkning av en knodd. Jag har velat ha barn sen jag var bara barnet. Idag lever jag med sjukdomen fibromyalgi samt endometrios. Men min dröm om att få barn kommer inte att ändras pga av detta utan snarare göra mig starkare. Så nu väntar jag bara på det där plus tecknet sen är mitt liv som det ska.. Ha en bra dag
Nej fyy för att vara hög-gravid, min första föddes vecka 39 prick medans den andra kom v.34 & då kändes det ganska lagom för min del, jag var färdig med att vara gravid! Så massor av PEPP till dig & snart, alldeles snart så har du din andra skatt hos dig!
Kämpa på! :) Har ju ingen egen erfarenhet av detta men jag vet ändå att trots att det är jobbigt nu så kommer det vara så värt det när er lilla tös äntligen kommer ut! :) Hoppas att resten av dagen skulle va lite lättare för dig! :)
Jag vet hur himla tungt det är i slutet. Eller jag gick "bara" till 37+5 med Vilja men magen var superstor och det var tuuungt.
Men snart har du din bebis!
Hihi,nu sitter jag och är nöjd att ha min 18-veckors gravid mage ;)