Idag är det hela ÅTTA MÅNADER sen Milou joinade vår familj. Kan inte förstå att det redan gått så lång tid, för mig är hon bara en liten bebis ännu men sanningen är ju att hon börjar bli mer av ett litet barn än en bebis. OJ vad mycket som hunnit hända sen den 10 maj, hon utvecklas i en rasande fart och tycks ha väldigt bråttom att kunna börja leka med sina systrar.
Som ni ser på bilderna här ovan så står hon väldigt mycket. Det är det hennes dagar går ut på, att ställa sig upp mot allt och alla. Hon står i princip 80% av dagen, och när hon inte står så kryper hon gärna under köksbordet och söker smulor eller slirar runt i barnens rum och söker pärlor att stoppa i munnen. Försöker man få henne att spotta ut det hon hittat blir hon furious.
Hon tycker om att gömma sig bakom gardin eller t.ex. kökshandduken som hänger på en dörr i köket. Hon älskar ”tittut”-lekar och speciellt roligt är det när Nicolina eller Joline gömmer sig. Hon tycker om det mesta i matväg och sover bra i egen säng. Vaknar en gång kring 04-05 och vill amma, sen sover hon vidare. Ibland vaknar hon inte alls före morgonen.
Där hade ni lite om vår minsting i dagsläget. Hon är så ljuvlig på alla sätt och som jag sagt så många gånger förut så skulle jag ge vad som helst för att kunna stoppa tiden! Endast fyra månader kvar till ettårsdagen.. *GULP*.
Va stor hon blivit! :) Tycker du att du hann med alla 3 barnen när Milou var nyfödd första tiden? Och hemmet om dagarna.. :s Vi väntar andra barnet och jag funderar över hur jag ska hinna med allt. Vår första var oerhört närhetssjuk och skrek så fort han inte kände en kropp mot sig. Jag vill inte att vårt barn som blir storasyskon ska känna sig åsidosatt på något vis, men bebis tar ju mycket tid. (beror lite på vilken bebis man har… men vår erfarenhet är att bebis tar mycket tid)
JANINA SVARAR: Det känns alltid knepigt i början när man ännu inte blivit van, det känns som att dagarna bara flyger förbi och man har inte gjort annat än suttit och ammat ;) Det gäller att fokusera på stora barnet när bebisen sover eller när pappan är hemma och kan ha bebisen. Det gör inget ifall hemmet är lite kaos i början, det kommer man nog underfund med hur man ska hinna ta hand om efter att första ”chocken” lagt sig :) Jag tror alla känner att de inte hinner med den första veckan/veckorna, men man lär sig hur man ska planera dagen och vad man ska prioritera. Stora barnet kommer ju älska bebisen han också och bli van med att dela på mamma och pappa. Det blir nog bra ska du se!