Spelar på pappas telefon
Ett av många mästerverk
De senaste dagarna har man sett fler glimtar än vanligt av Nicolinas duktiga sida. Den var trots inte existerar, och man kan se hur hon kommer bli sen när trotset avtar. När hon kan koncentrera sig och inte flippar för minsta lilla sak, den när hon har tålamod och lyssnar.
En ny grej är att hon tänker tillbaka på när hon varit olydig och säger förlåt i efterhand. Om hon t.ex. knuffar Joline, så säger jag till och hon säger förlåt. Sen kan hon fortfarande efter 15 minuter fundera på vad hon gjort och säga förlåt igen, fastän vi inte pratat om det sen dess. Det visar ju att hon börjat tänka efter vad hon gör och varför jag blir arg, så kanske så småningom börjar hon tänka efter före hon gör något dumt.
Sen har hon även som ni ser, lärt sig skriva sitt namn. Hon är så ivrig att skriva just nu (det blir mest på hennes egna språk) och överallt på alla teckningar skriver hon A. Det är tydligen en väldigt rolig bokstav, och det är så härligt att se hur hon växer upp och lär sig nya saker.
