Hejsan bloggen!

Idag har det inte hänt något speciellt. Jag har varit i skolan som vanligt, Daniel började skolan igår så han har också varit borta, och Nicolina har varit hos dagmamman. 
Det var jag som förde Nicolina imorse samtidigt som jag for till skolan, och lite stressad blev jag nog. Jag är en sån som får panik om jag märker att jag blir försenad, jag skulle kunna springa flera km om jag var tvungen att göra det för att komma i tid. Som tur var så fick jag ta bilen idag ;) (det gör jag nog varje dag).

Men idag skulle Nicolina med, så vi startade hemifrån 10 minuter tidigare än vanligt, 07:20.
Hon stannade i trappen för att se mig gå ner först, jag gick upp för att ta hennes hand och peppa henne lite, hon slet snabbt bort sin hand och ropade NEJ så alla i huset säkert skulle vakna. Hon satte sig ner för att vila, hon gick åt fel håll ute på gården och hon plockade upp alla stenar på marken och sa NAMNAM, för att sen kolla min reaktion. 
Hon vet verkligen när hon inte skulle få krångla, och självklart ska hon göra allt lite extra långsamt när det är ont om tid. 
Till sist tog jag henne under armen och bar henne till bilen, spände fast och körde iväg. Under de tre minuterna som det tar att köra till dagmamman så hade hon nästan somnat, men därifrån krånglade hon faktiskt inte alls. Tummen upp!

Ikväll har jag bakat muffins, mest för att jag var så glad. Snål var jag inte, men självklart åkte det ner två i alla fall :) 
Efter middagen var jag ut med Nicolina och gungade, vi sparkade även boll och gick runt några kvarter för att bli lite trötta i benen. Hon är så otroligt rolig att vara ute med nuförtiden då hon börjat ”prata” så mycket. Hon pratar på sitt eget språk och det tror jag nog är minst lika roligt som om hon pratade ett språk man förstod! :) Lilla gullet, hon ska kommentera allt och peka och berätta, man kan höra hur hon pratar om något allvarligt och sen mittiallt kan hon brista ut i skratt. ♥ 
Många andra barn i hennes ålder har redan börjat prata två -och treords meningar, men det gör inte Nicolina ännu. Det får ta sin tid och jag tänker inte stressa henne, man hör att det går framåt och det är allt jag begär!

Nu ska jag nog göra mig färdig för sängen. Det är en dag imorgon också, och då börjar vi först 10 så jag ska först cykla med Nicolina till dagmamman till 08, sen åka buss tillsammans med min vän Petra till skolan. Spara på miljön lite, och låta lilla bensinmonstret vila. 

Vi hörs imorgon!

♥

Någon kanske tycker jag är töntig när jag säger det här, men det känns faktiskt som att jag svävar på rosa moln just nu! :D
Jag var in och kollade hur många som har röstat på mig nu under kvällen, och det var JÄTTE många! Alltså den där tävlingen har inte varit så märkvärdig för mig förrän nu på slutet, och nu när jag ser hur många av er som röstat på mig och skrivit saker i stil med ”Hon är bäst!” så blir jag bara så jäkla glad! :’D 
Jag vill ge något tillbaka till er, även om jag inte vinner så vill jag göra er lika glada som ni har gjort mig :) Har någon något förslag, så berätta gärna! 

Okej nu måste jag lugna ner mig ;) jag kan ju berätta lite om vad vi har gjort ikväll nu istället. 

Före middagen for vi till Minimani och handlade mat. Nicolina blev överlycklig eftersom hon fick en boll :) 
När vi ätit middag var vi ut till lekparken och sparkade boll, åkte rutschkana och gungade på gundbrädan. 
Vi var ute ungefär en timme, sen gick vi in och jag började på med disken. Nicolina satt i sin matstol och åt majskrokar samtidigt som hon kollade på när jag diskade. Jag sjöng Ekorrn satt i granen emellanåt och Nicolina hängde med i handrörelserna :) 

Imorgon börjar Nicolina hos dagmamman redan 08, så hon följer med mig när jag far till skolan och så slänger jag av henne på vägen, haha. Nej men ni vet vad jag menar.

Nu ska jag tvätta bort sminket och så småningom söka mig till sängen.
Här har ni några bilder från kvällen..

Nu är jag hemma och jag har nyss ätit hemgjord pizza från i lördags. 

Skolan gick förbi rätt så smidigt idag, även fast vi hade matematik.
Det märks tydligt att jag inte har räknat matte på några år, vi repeterade högstadie-matematik idag och jag mindes inte ett dugg! Så en repetition var verkligen nödvändig. 

Nicolina hade inte varit det minsta ledsen idag när Daniel lämnade henne hos dagmamman, hon var bara ivrig att visa upp sin ryggsäck som hon hade på ryggen, sen sprang hon genast in och började leka :)
När jag hämtade henne gick hon snällt med till bilen, vilket inte är något som händer varje dag.